När en myndighet gör intrång i äganderätten måste en bedömning göras huruvida det är rätt balans mellan det allmännas intresse och skadan hos den enskilde. En sådan bedömning har Skogsstyrelsen inte gjort i fallen med lavskrikan i Hälsingland, konstaterar mark- och miljödomstolen.
Domen: Skogsstyrelsen gjorde inte rätt bedömning
Skogsstyrelsen gav sig in på länsstyrelsens område, konstaterar mark- och miljödomstolen i domarna om lavskrikan. För skogsägarna betyder det att det kan dröja innan - eller om - de får avverka.
Mark- och miljödomstolen hänvisar i domen till Mark- och miljööverdomstolens dom i fallet med bombmurklan, där högsta instans skriver att det inte varit lagstiftarens avsikt att bestämmelsen i Artskyddsförordningen ska ges en sådan tillämpning att pågående markanvändning avsevärt försvåras.
– Det är väldigt glädjande att domstolen skriver så, säger Gunnar Lindén på LRF Skogsägarna.
Det är länsstyrelsen som är dispens- och tillsynsmyndighet och domstolen anser att Skogsstyrelsen har klampat in på länsstyrelsens område.
Skogsstyrelsen borde ha bedömt anmälan om avverkning enligt Skogsvårdslagen samt de bestämmelser i Miljöbalken som myndigheten har att bevaka. Därefter skulle Skogsstyrelsen ha underrättat länsstyrelsen om den anmälda avverkningen, varefter länsstyrelsen i sin roll som dispens- och tillsynsmyndighet haft att ta ställning till de frågeställningar som den som tillsynsmyndighet haft att hantera.
– Jag tycker att det är bra att domstolen tagit i några av de principiellt viktiga frågorna. Smolken i bägaren är att vi inte får något klargörande i de enskilda fallen för nu är det upp till länsstyrelsen att pröva. Men jag tycker att det är solklart att länsstyrelsen inte kan meddela något förbud, säger Gunnar Lindén.
Länsstyrelsen har tre alternativ, enligt Gunnar Lindén. Den kan göra bedömningen att det inte behövs någon dispens, och då får skogsbrukarna tillåtelse att avverka. Om länsstyrelsen däremot bedömer att en avverkning kräver dispens, kan myndigheten meddela dispens och ställa krav som motsvarar dem i Skogsvårdslagen.
Ett tredje alternativ för länsstyrelsen är att den bedömer att skogen måste ges någon form av formellt skydd, och att skogsägarna ersätts.
Skogsstyrelsen konstaterar i ett pressmeddelande att domarna inte ger den vägledning som myndigheten hoppats på när det gäller lavskrikans bevarandestatus, och att myndigheten inte bestämt sig för om domen ska överklagas till Mark- och miljööverdomstolen.
– Vi behöver läsa domen mer noggrant, titta och analysera den innan vi kan säga hur vi ska hantera den, säger Åsa Lundberg vid Skogsstyrelsen.
Enligt Skogsstyrelsen understryker domen behovet av att regeringen utreder Artskyddsförordningen så att den blir tillämpbar, effektiv och rättssäker.