Den amerikanska dollarn toppade mot den svenska kronan i december i fjol på 9,35 kronor, lyft av en eufori på valutamarknaden över Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet.
Dollarn ned 13 procent sedan toppen i fjol
Svenska bolag som säljer i dollar får räkna med att den dollarförsvagning som skett under året medför att omsättning och vinst sjunker. Men trots fallet på 13 procent sedan toppen ligger dollarn högt räknat på ett femårssnitt.
Sedan dess har farhågorna att Trump inte ska lyckas få igenom alla sina vallöften om ekonomiska reformer fått dollarn att backa rejält, inte bara mot den svenska kronan, som, omvänt, stärkts mot dollarn med 13 procent sedan toppen.
US-dollarn handlas nu till kring 8,11 svenska kronor.
Dollarförsvagningen är inga goda nyheter för bolag som har stora intäkter i dollar och ska räkna om dem till svenska kronor när resultatet ska räknas samman. Bland dessa bolag finns bland annat våra svenska skogsbolag.
Påverkar resultat
För Södra är dollar-kronkursen av största vikt och i sin valutakänslighetsanalys i årsredovisningen säger man att en förändring i dollarn på 50 öre påverkar rörelseresultatet med plus/minus 280 miljoner kronor. Normalt sett så brukar de större bolagen säkra i alla fall delar av sina valutaflöden, men på senare år har Södra inte gjort det.
– Nej det har vi inte gjort och det har varit en bra affär. Sett över fem år är det fortfarande en mycket god kurs, säger Rasmus Fingal på Södra.
Dollarn är också viktig för svenska bönder som dels gör stora inköp i dollar, samtidigt som en stor del av spannmålshandeln sker i dollar, även om euron också är en viktig parameter för spannmålspriserna.
Den andra sidan av myntet, i den mån det fortfarande finns kvar i cirkulation, är att dollarförsvagningen omvänt innebär en kronförstärkning. Skulle den hålla i sig är det något som svenske riksbankschefen Stefan Ingves ogillar. Han vill genom inflaterade importpriser få upp inflationen i den svenska ekonomin.