Malin Eborn

Erik Baeksted Jörgensen, vd på Råbelöfs gods utanför Kristianstad.

I dag är han Vd på Råbelöfs gods utanför Kristianstad som bedriver samarbete om växtodling med Ströö gård på en total areal på 2500 hektar. Här plöjs stubbmarken alltid efter spannmål vilket följs av en till två bearbetningar med tallrikskultivatorn Carrier, Crosskillvält och NZA-harv.

För snart tjugo år sedan, 1999, var Erik Baeksted Jörgensen däremot en av entusiasterna som skippade plogen och gick över till reducerad jordbearbetning som förvaltare på ett danskt gods. Men sju års erfarenhet av konceptet och noggranna ekonomiska analyser gjorde honom övertygad om att plogen behövs.

– Plöjningsfritt var inte ett ekonomiskt konkurrenskraftigt system, säger han, på Borgebys Pre-event förra veckan.

Det pratas ofta om att reducerad jordbearbetning ska sänka produktionskostnaderna, men enligt Erik Baeksted Jörgensens beräkningar blev det istället dyrare. Orsaken är att det finns dolda kostnader som ofta inte tas upp i kalkylerna. Hans egna erfarenheter är att skörden på andraårsvete och i vårkorn ligger 10 procent lägre jämfört med på plöjd areal.

– Jorden blir luftfattig, tät och kall när den finfördelas med harv på hösten, säger han.

Detta medför att marken senare blir varm på våren vilket ger ett gult vårkorn och sen tillväxt i höstvete. En andra konsekvens av reducerad jordbearbetning är att gräsogräsen kan förökas upp. Det är den allra största utmaningen i det plöjningsfria systemet speciellt när effekten av herbicider börjar svikta, menar han.

– För oss betydde det att vi fick spruta två gånger på hösten med Boxer, säger han.

Plöjningen följs av två bearbetningar med tallrikskultivator.

En orsak är att den falska såbädden där man lurar ogräset att gro för att sedan spruta med Roundup innan sådd, inte fungerar optimalt i Skandinavien tycker Erik Baeksted Jörgensen. De höga halmskördarna med mycket agnar och boss gör att ogräsfrön kan gömma sig i mixen och sedan skakas fria innan sådd. Ytterligare ett stort problem i den plöjningsfria odlingen som han upplevde är sniglar.

– Vi lämnar sniglarna kvar på ytan tillsammans med mat. Samtidigt ger vi sniglarna ett skyddande täcke så att de inte torkar ut i solen, säger han.

Sammanfattningsvis kan man spara på maskiner och arbete i den plöjningsfria odlingen jämfört med om man plöjer. Men denna besparing äts med råge upp av utebliven intäkt för mindre skörd samt ökade kostnader för ogräsbekämpning och snigelbekämpning. Totalt visar Erik Baeksted Jörgensens kalkyler på en förlust på minst cirka 750 kronor per hektar och år i det plöjningsfria systemet jämfört med i det plöjda.

Att plöjning missgynnar de för jordstrukturen så viktiga maskarna köper han inte.

– Vi har plöjt i Skandinavien i 6000 år. Problem med för lite maskar handlar inte om jordbearbetning. Finns det mycket mat i jorden kläcks många maskar, säger han.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/entreprenad/laga-maskinkostnader-en-av-vinsterna/">Maskinkostnad dök där plogen skrotas</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sa-bekampar-han-skadegorarna/">Så bekämpade han skadegörarna</a>

Erik Baeksted Jörgensen var en tidig förespråkare för plöjningsfritt i Skandinavien men gav upp. Att inte plöja kostade minst 750 kronor mer per hektar och år.

Han var en tidig förespråkare av plöjningsfritt, men det kostade minst 750 kr mer per hektar och år.