Marcus Frennemark

Paula Pönniäinen och Per Andersson driver Äspetorps Gård.

Det handlar om kompensationsstödet (se faktaruta) och de tröskeleffekter som kravet på ett visst antal djur per hektar (djurtäthet) ger upphov till.

Paula Pönniäinen och Per Andersson driver mjölkproduktion med 300 kor på Äspetorps gård i Sörmland. Totalt har de mer än 500 nötkreatur på gården.

Deras ärende gäller kompensationsstödet för 2017, men felkällan kan härledas ända tillbaka till 2015. En kalv som föddes det året rapporterades in till CDB, men djuret dog efter en månad. Dessvärre missade Äspetorp att rapportera ut den döda kalven.

I CDB-registret fanns den kvar och när gården fick en kontroll 2017 skulle kalven ha varit ett vuxet djur och bidragit med en djurenhet i beräkningen av djurtäthet.

Misstaget visade sig ödesdigert. Gårdens djurtäthet stannade därmed på 0,9980 djurenheter per hektar enligt länsstyrelsens beslut och på den grunden fastslog myndigheten att Äspetorp var ett lantbruk av typen 2.

Hade djurtätheten i stället kommit över tröskelvärdet 1,0 hade det rört sig om ett lantbruk av typen 1. Skillnaden i kompensationsstöd mellan lantbruk av typen 1 och typen 2 blev i deras gård 183 528 kronor.

– Visst, vi missade att rapportera ut kalven, men det är absurt att ett djur ska kunna slå så hårt på stöden, säger Paula Pönniäinen.

Missen med den döda kalven uppdagades under försommaren 2018 och innebar en avvikelse mot tvärvillkoren, vilket ledde att stöden minskas med en procent. Det kände man till på Äspetorp.

Att en stor del av kompensationsstödet skulle gå upp i rök fick man reda på mer eller mindre i förbigående. I slutet på juli 2018 mejlade Per Andersson länsstyrelsen och frågade efter utbetalningsdag för det försenade kompensationsstödet. Sommaren var extremt torr och pengarna behövdes för att betala för inköp av extrafoder. Svaret dröjde drygt två veckor och blev en kalldusch när länsstyrelsen meddelade att halva det budgeterade stödbeloppet brann inne.

De kontaktade länsstyrelsen för att om möjligt få beslutet omprövat men fick svaret att beslutet följer regelverket.

”För er kännedom har Länsstyrelsen varit i kontakt med Jordbruksverket angående ert ärende, för att vi vill försäkra oss om att vi verkligen tolkar regelverket rätt. Den information vi har i dagsläget är att vi ska handlägga ärendet utifrån gällande regelverk, vilket i ert fall tyvärr leder till det avdrag som ni informerats om”, skriver landshövdingen Liselott Hagberg i ett brev till Paula och Per.

Jan-Erik Andersson som driver företaget EU-bonden har hjälpt Paula Pönniäinen och Per Andersson med deras överklagan.

Äspetorp bestämde sig för att överklaga beslutet från Länsstyrelsen i Södermanland till Jordbruksverket och tog hjälp av konsultbyrån EU-bonden, som drivs av Jan-Erik Andersson. Han argumenterar i överklagandet för att beslutet ska ändras bland annat för att det strider mot unionsrättens sanktionsbestämmelser.

När Jordbruksverkets beslut kom i slutet på februari avvisade verket Jan-Erik Anderssons argumentation, men bestämde sig ändå för att bifalla överklagandet i den del som gällde djurtätheten.

Det blev avrundningen av djurtätheten som ändrades.

”… din djurtäthet på 0,9980 ska avrundas till två decimaler. Det innebär att din djurtäthet blir 1,00 och att ditt kompensationsstöd ska beräknas enligt typ 1”, skriver Jordbruksverket i beslutet.

Därmed var det fritt fram för Länsstyrelsen att ta ett nytt beslut och i mitten på mars betalades pengarna ut.

– Vi blev förstås jätteglada, det är pengar som verkligen behövs efter fjolåret, säger Paula Pönniäinen.

En kalv som föddes 2015 rapporterades in till CDB, men djuret dog efter en månad. Arkivbild.

<h3>Kompensationsstöd</h3>Kompensationsstödet är en del av landsbygdsprogrammet 2014-2020 och utgår till jordbruk i utpekade områden. Stödet kompenserar för merkostnader och produktionsbortfall som beror på sämre odlingsförhållanden.Stöd utgår till fem typer av jordbruk; fyra av dem förutsätter djurhållning av nöt, får eller get. Storleken på stödet varierar med vilket stödområde och vilken typ av jordbruk det handlar om.All mark där det odlas någon form av grovfoder klassas som typ 1, 2, 3 eller 5. För att bli jordbruk av typen 1, 2 eller 3 är det ett villkor att hålla en specifik djurtäthet, alltså ett visst antal djur per hektar grovfoderodling, uttryckt som djurenheter per hektar. Djurtätheten avser perioden 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret.För nötkreatur räknas ett vuxet djur som en djurenhet, ett ungnöt i åldern sex månader till två år räknas som 0,6 djurenhet. Tacka respektive get räknas som 0,15 djurenhet.Djuren åsätts ett värde som är proportionellt mot den period de funnits på gården och varit stödberättigade. Detta värde divideras sedan med antalet hektar grovfoderodling för att få fram djurtätheten.I de stödområden där stödbeloppet är högst ska djurtätheten uppgå till minst 1,0 djurenhet per hektar.

Ett enda felrapporterat djur kunde ha kostat Äspetorps gård 183 528 kronor i uteblivet stöd. Men Paula Pönniäinen och Per Andersson överklagade länsstyrelsens beslut och fick rätt.– Det är en seger, vi trodde aldrig att de skulle ändra sig, säger Paula Pönniäinen.

Överklagade till Jordbruksverket och fick rätt: ”Det är en seger”.