Jordbruksverket har lämnat in sitt remissvar på den stora utredningen om en ny djurskyddslag som presenterades i november förra året. Myndigheten är positiv till grunddragen i utredningens förslag. Verket och utredare Eva Eriksson är bland annat överens om att djurskyddslagen ska syfta till att förbättra djurens livskvalitet, inte bara skydda dem från lidande.
Rättssäkerhet
Utredningen föreslår att detaljreglerna lyfts ur lagen och in i föreskrifterna, samtidigt som det blir färre detaljregler över lag. Jordbruksverket välkomnar ambitionen med mindre detaljregering, men påpekar att det måste kombineras med tydlighet, förutsägbarhet och rättssäkerhet.– Det är en avvägning som måste göras i varje föreskrift, säger Lotta Ternström Hofverberg på Jordbruksverkets avdelning för djurskydd och hälsa.Verket ställer sig bakom utredningens förslag om att alla djur ska hållas lösgående, och även förslaget om förbud mot obedövad kastrering av gris. Men det måste införas med rimliga övergångsperioder och möjlighet till undantag, skriver verket i sitt remissvar.
Flexiblare regelverk
Lotta Ternström Hofverberg hoppas att ett flexiblare regelverk med mål för djurvälfärden ska bli den största skillnaden för djurhållande bönder med en ny lag.– Då kan vi sätta en nivå som man kan arbeta sig fram till på olika sätt.Jordbruksverket gillar inte förslaget att raskoden för nötkreatur ändras så att det framgår vilken ras föräldradjuren tillhör när korsningsdjur slaktas. Utredaren anser att det skulle göra det lättare att hålla Belgisk blå borta från svenska slakterier. Men Jordbruksverket menar att ändringen skulle innebära ökad administration för producenterna, utan motsvarande nytta.
Inte bara bönderna
Jordbruksverket understryker att kostnaderna för ändrade djurskyddsregler måste delas av alla parter och inte bara läggas på djurbönderna. Utredaren beskriver priset för flera förslag som "försumbara". Men många förslag med försumbara kostnader kan sammantaget ge märkbara kostnadsökningar, noterar Jordbruksverket.