Flera kontroversiella frågor lyfts ur lagtexten. Minkens framtid till exempel.

Regeringen satsar på katter och sjölejon, men väljer bort förändringar för lantbrukets djur i sitt förslag till ny djurskyddslag.

De konkreta lagförändringar som föreslås, till exempel förbud mot att överge katter och mot att visa sjölejon på cirkus, har ingen större bäring på animalieproduktionen.

Men det föreslås inte heller några förändringar som lättar lantbrukets konkurrensbörda, till exempel uppmjukning av beteskravet.

Regeringen vill inte ha detaljstyrning genom lagen. Detaljerna ska regleras via föreskrifter från myndigheterna och då kan en tycka att det kunde uttalas av lagstiftaren att vetenskap och beprövad erfarenhet ska vara vägledande i framtida föreskrifter.

Det ville utredaren Eva Eriksson skulle framgå av lagen, men se där tycker regeringen annorlunda.

Ett vetenskapligt råd kring djurskydd ska inrättas vid SLU och i det sammanhanget skriver departementet att rådet behövs därför att föreskrifter ska vila på vetenskaplig grund. Men hade det då inte varit lika bra att ta med detta direkt i lagtexten?

Djurskyddsfrågor, som kan vara kontroversiella ur produktionssynpunkt, lyfts ur lagtexten till kommande utredningar. Alla djur bör hållas lösgående, men hur detta ska regleras får tas i föreskrifterna. Minkens framtid? Låt oss utreda den igen.

Kompetenskravet hos den som har hand om djur formuleras också lite liberalare än i utredningen. Kompetens ska det finnas men den behöver inte ha erövrats genom utbildning och inte styrkas med examen.

När den nuvarande djurskyddslagen började gälla 1988 presenterades den som regeringens gåva till Astrid Lindgren, som vurmade för kor på grönbete, på hennes 80-årsdag. Astrid fyllde visserligen 80 år redan 1987 och fick presenten/lagförslaget redan då, men detta utspelade sig på den tiden när socialdemokratiskt ledda regeringar kunde vara säkra på att lotsa lagförslag genom riksdagen.

Så är det inte längre. Det är tydligt att den rödgröna regeringen inte vill ha strid med den gröna näringen under valåret 2018; särskilt inte om lagbestämmelser som kan få den nya livsmedelsstrategin att te sig som en papperstiger, som faktiskt är ett djur av en art som även i framtiden får visas på cirkus och överges.

Det är tydligt att den rödgröna regeringen inte vill ha strid med den gröna näringen under valåret 2018 konstaterar ATL:s Marcus Frennemark.

Det är tydligt att den rödgröna regeringen inte vill ha strid med den gröna näringen under valåret 2018 konstaterar ATL:s Marcus Frennemark.