Marcus Frennemark

På Bromåla gård, utanför Svängsta i Blekinge, håller Lars Mårtensson ett hundratal tackor som lammat runt nyår. De flesta lammen är redan avvanda och förväntas bli slaktmogna under våren-försommaren när priserna är som bäst.

Fårstallet är nybyggt efter en brand som drabbade gården i januari 2013. Både lagården och fårbesättningen blev lågornas rov.

I december 2014 stod det nya stallet klart, en vinkelbyggnad med fårstall i ena vinkeln och hötork i den andra.

– Jag var helt på det klara med att jag ville skörda grovfodret som hö. Då gällde det att hitta bra lösningar för torkning och höhantering, säger Lars Mårtensson.

Lösningen blev en träbyggnad med stomme av limträbalkar med en räls längs hela byggnadens nock och ett par meter ut på gaveln.

Torkdelen består av fyra torkfickor med körbart golv av ögonlocksplåt. Torkluften tas in i kanaler under taket och förvärms alltså innan den blåses genom höet.

– Torken är effektiv. Vi brukar köra in redan andra dagen efter att vi huggit gräset, säger Lars Mårtensson.

Skörden sker med lastarvagn som matar av höet i fickan närmast gaveln. Med kranens hjälp fördelas sedan höet till de andra torkfickorna.

När det sedan är dags för utfodring är kranen ett dagligt hjälpmedel för att lägga ut hö till djuren. Även den väl packade ströbädden lyfter Lars Mårtensson ut med sin teleskopiska kran. Den har en räckvidd på tolv meter, en lyftkraft på ett ton vertikalt och en dragkraft på 320 kilo i fullt utskjutet läge.

Närheten till beteshagen gör att kranen till och med kan användas för utfodring av tackor som går ute. Lars Mårtensson åker ut genom en lucka i gaveln, skjuter kranen i dess fulla längd och placerar hö i foderhäcken.

Moderna rälsburna kranar är ingen vanlig företeelse i svenska lantbruksbyggnader, men de finns. Carl-Olov Olsson är lantbrukare i Dalsland, men också representant för det österrikiska företaget Steindl-Palfingers lantbrukskranar i Sverige och Norge.

Han fick upp ögonen för kranens möjligheter efter att ha läst ett reportage i tidningen Lantmannen om gårdar i alpländerna.

– Där använder man mycket hö. Kranen är ett vanligt redskap för att rationalisera höhanteringen, säger Carl-Olov Olsson.

Han investerade i en kran till sin egen gård och efter ett tag slog han sig också på att handla med kranar. Gårdar som producerar hästhö är en kundgrupp. De skördar och torkar höet löst, men balar det först inför försäljningen.

Men det finns även mjölkgårdar och köttdjursgårdar som investerat i kransystem. Ströarbete i djupströbäddar är en uppgift som låter sig rationaliseras med kranens hjälp. Det finns flera typer av kranar, även traverskranar för byggnader med stora spännvidder, i utbudet.

– Nyligen har jag sålt en lantbrukskran till en norsk mjölkgård som bygger nytt kostall, säger Carl-Olov Olsson.

Arealen är 100 hektar, varav 20 hektar är öppen mark som används för slåtter- och betesvall. Resten är skog. Lars Mårtensson vill öka den odlade arealen och håller på med en nyodling på fem hektar. Han odlar gräsvallar och tar två skördar per år.

Den rälsburna kranen är ett universalredskap i djurskötseln på Bromåla gård. "Jag använder kranen när jag lägger in hö på torken, när jag utfodrar fåren och sedan när djupströbädden ska bort", säger Lars Mårtensson.

Kranen är ett universalredskap som lägger in hö på torken, utfodrar fåren och tar bort djupströbädden.