Djärvt att satsa på ett mobilt slakteri

Mobila slakterier har det talats om i decennier. I takt med att den svenska animalieproduktionen minskar läggs slakterier ned och transporterna av slaktdjur förlängs därmed.

Fördelen med ett mobilt slakteri är uppenbar: djuren slipper den stress det medför att transporteras och blandas med främmande djur på slakterierna.

Många har förstås också lockats av tanken av en egen nisch med gårdsproducerat och gårdsslaktat kött. Även en del politiker, som bevittnat nedgången, har varit intresserade – om det inte går med det storskaliga så kanske det går med det småskaliga och mobila?

Så under åren har utredningar gjorts bland annat av Livsmedelsverket och JTI, och ministrar i olika regeringar har agerat såväl här hemma som i EU. Det går ju att slakta ren i mobila slakterier så varför inte nöt, gris och lamm också?

Hittills har inget materialiserats. Alla planer har stupat på sådant som vattenanslutning och vattenkvalitet på gården där slakteriet ska ställas upp liksom kraven på avlopp och avfallshantering.

Det har kort sagt inte gått att räkna hem det här.

Men kanske det inte är så förvånande att tanken på ett mobilt slakteri dyker upp igen. Det är glest mellan de stora slakterierna nu, och landsbygdsminister Eskil Erlandsson har genom sitt projekt Matlandet Sverige öppnat för småskaliga slakterier genom regelförenklingar.

Och var hamnar man om man fortsätter tanken på kortare transporter och lokalproducerat ytterligare ett stycke? Jo, i ett mobilt slakteri som kommer till gården och därmed undanröjer behovet av transport av levande djur helt.

Det är inte heller förvånande att det är Britt-Marie Stegs och hennes företag Hälsingestintan som blir först. Britt-Marie Stegs är en stark förespråkare för det svenska köttet och hon har byggt sitt företag med hög kvalitet som ledstjärna.

Det är djärvt att satsa på ett mobilt slakteri för nötkreatur, men det är värt all respekt. Alla dysterkvistar bör ligga lågt, för har tiden någon gång varit mogen för ett försök så är det nu, och är det någon som kan ro det i land så är det Britt-Marie Stegs.