Tove Nilsson

EU:s budget för direktstöd, det vill säga gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd för unga jordbrukare och nötkreatursstöd, har dragits ned och därmed sänks värdet på stödrätterna i år. Hur mycket är fortfarande inte beslutat, men Jordbruksverkets prognos är värdet sänks med två procent från 2020 års 129,82 euro per stödrätt.

Direktstöden, till skillnad från stöden för landsbygsutveckling, påverkas av växelkursen för euro och svenska kronor som fastställs den sista bankdagen i september varje år. Svenska kronan har stärkts gentemot euron sedan i september 2020 och i skrivande stund kostar en euro 10,14 kronor. Handelsbankens och SEB:s prognos är ytterligare en liten stärkning av kronan till 10-10,05 kronor per euro i september i år.

– Det blir ett lägre gårdsstöd och ett lägre förgröningsstöd dels på grund av budgetsänkningar, dels på grund av att fjolårets höga kurs på 10,57 inte kommer att upprepas i år. Om vi säger två procent på grund av gårdsstödssänkningen och ytterligare fem procent på grund av valutan, då blir det tillsammans 7 procent lägre. En bra gissning är väl att stöden blir mellan 5 och 10 procent lägre, säger Ingemar Henningsson, ekonomirådgivare och expert på EU-stöd på Hushållningssällskapet.

Ingemar Henningsson, rådgivare på Hir Skåne.

De lägre stöden får en viss betydelse för företagen.

– Mindre pengar in betyder sämre resultat eller så får man hålla igen lite på kostnaderna. När det är så små procentsatser tror jag det har lika stor betydelse vilket pris du betalar för din gödning eller växtskyddsmedel eller hur priset är på diesel.

Om bankernas prognoser stämmer angående valutakursen skulle det kunna tala för en valutasäkring av direktstöden. Men representanter för fyra banker som ATL har talat med vittnar om att intresset för att valutasäkra stöden har svalnat.

– För några år sedan var intresset mycket stort. En del säkrade när euron var uppe i tio kronor eller däromkring. Men den steg ju ännu mer så de förlorade på pengarna. Sedan dess har intresset varit ganska ljummet. Nu har euron legat ganska stabilt och högt de senaste åren, runt tio kronor plus minus, säger Claes Mononen på Skurups Sparbank.

Förutom att kursen inte verkar upplevas tillräckligt attraktiv för att säkra stöden är det förknippat med en del kostnader som också behöver vägas in i affären. Bankerna tar ut avgifter för säkringen och utöver det krävs till exempel att företag har en så kallad LEI-kod för att utföra den typen av valutaaffärer. En sådan kostar 600-900 kronor att starta och ungefär lika mycket per år att upprätthålla.

­– Det är mer avgifter som går ifrån varje år bara för att man ska ha möjlighet att binda kursen, säger Ingemar Henningsson och fortsätter:

– Är man beroende av att kursen hamnar på den nivån som det är just nu så ska man säkra. Det är inte många som lyckas säkra den allra högsta toppen. Man kan se det som en försäkring.

Johan Hallkvist på Handelsbanken Skog och Lantbruk är inne på samma spår.

– Jag tycker man ska utgå ifrån sin egen kalkyl. Man får fundera om man tycker att kursen är bra och vill ha tryggheten i att veta vad den faktiskt blir eller om man kan leva med osäkerheten att det eventuellt blir mindre eller i bästa fall mer.

Direktstöden uppskattas bli 5-10 procent lägre i år på grund av nedskärningar i EU:s budget i kombination med att kronan blivit starkare i förhållande till euron.

Så mycket lägre kan direktstöden bli

Politik

Gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd för unga jordbrukare och nötkreatursstöd sänks.