Oskar Schönning

Problemet för lantbrukare som ATL talat med är ofta att alls få lånet.

Per Skargren har jobbat i 17 år med lantbruksutlåning, först på Danske Bank och sedan på Swedbank, som tillsammans med Sparbankerna är ohotad etta när det gäller lantbruksutlåning i Sverige.

Makthavarna inom lantbruksutlåning i Sverige är en ganska liten sfär, med många beslutsfattare som har jobbat ihop – inte sällan på just Swedbank där även Joakim Larsson, nu ansvarig för skog- och lantbruksutlåning på SEB, har sin bakgrund.

Men Per Skargren har nu bytt jobb och blivit segmentschef för jord och skog på Ludvig & Co, tidigare LRF Konsult, som numera kontrolleras av riskkapitalbolaget Altor. I sin nya roll står han redo att avslöja hur de gamla bankkollegorna tänker och agerar när det gäller att bevilja lantbrukslån.

– Grunden är att bankerna vill jobba tillsammans med lantbruket för att bygga lönsamma företag, säger Per Skargren.

Per Skargren, segmentschef för Skog & Lantbruk på Ludvig & Co, menar att bankerna i tysthet tog en stor del av hanteringen efter torkan 2018, med till uppskjutna betalningsplaner och amorteringar. ”Så fort vi anade på min gamla arbetsplats att det gick åt det här hållet så kontaktade vi våra kunder. Som bank kan man inte bara sitta på kontoret, man sitter ju tillsammans med kunderna i en finansiering.”

Situationen i Sverige, med fyra dominerande storbanker, har länge kritiserats för höga priser och inlåsning av kunder. Men konkurrensen har ökat och styrräntan är fortsatt låg, något som också gynnat lantbruket, menar Per Skargren.

– Prissättningen på lantbrukslån är väldigt låg. Det går att finansiera sig till nivåer strax över en procent, säger han.

Problemet för lantbrukare som ATL talat med är i stället att alls få lånet. Det gäller inte minst nyinvesteringar inom mjölk- och köttproduktion, bekräftar Per Skargren.

– Den svåraste tiden är uppstartsfasen på ett eller två år. Bygger du för dyrt och för mycket och sen får likviditetsproblem blir det väldigt jobbigt, säger han.

I klartext betyder det att pengarna inte blir lika billiga längre. Ett företag med problem har svårare att byta bank och den befintliga banken kan kräva nästan total insyn i bolaget. Förfallna lån blir snabbt dyra – en ”högränteprodukt”, som Per Skargren uttrycker saken. Ytterst kan banken ta över och sälja de pantsatta tillgångarna.

– Bankerna tar betalt för risk och insynen handlar om att hjälpas åt att få verksamheten på fötter. Går det inte måste man avveckla på ett ordnat sätt, säger Per Skargren.

Men trots riskerna finns det flera som vill se en mera offensiv utlåning till lantbruket från bankerna och deras aktieägare. Ett exempel är Arla Sveriges vd Patrik Hansson, som <a href="https://www.dn.se/ekonomi/ny-lag-ska-ge-bonderna-storre-makt-mot-livsmedelshandlarna/">i en intervju i Dagens Nyheter i somras</a> uttryckte en önskan om att fler mjölkbönder skulle satsa på utveckling, och att fler banker skulle stötta det.

– Utmaningen med ett sådant uttalande är prisbilden och lönsamheten i mjölkbranschen. Går det åt skogen är inventarierna heller inte så mycket värda, kontrar Per Skargren.

Per Skargren betonar att det finns lönsamma exempel inom såväl mjölk och kött som i övriga delar lantbruket, både när det gäller små och stora företag. En viktig faktor när banker ska låna ut pengar till nyinvesteringar är historiska resultat, säger han.

– Det gäller att visa på företagarförmåga och på att man byggt tillräcklig styrka i företaget, så att man orkar med.

Joakim Larsson på SEB håller med. Men ett lån handlar också om mjuka värden och förtroende, menar han. Det gäller att kunna beskriva och förklara sin verksamhet.

– På banken sitter personer som du ska övertyga om att det här är rätt. Och då gäller det att komma så nära verkligheten som möjligt. Visa att du förstår din verksamhet och inte bara har tagit hjälp av en rådgivare som upprättat en kalkyl.

Många råvaruproducenter upplever att de inte kan påverka priserna. Det är ju ändå taket i kalkylen?

– Visst är det så. Grunden till priset bestäms av omvärldsfaktorer. Men sedan kan man ju påverka det priset, genom förhandling eller egen prissättning. Eller vilka kvaliteter man jobbar med, säger Joakim Larsson.

Han betonar att affärer också kan handla om att bygga nya relationer - och om att utveckla och vårda de affärspartners som redan finns. Det kan också handla om att utveckla och förädla den vara som man har.

– Finns det andra vägar att utveckla varan? Vilka investeringar behöver man göra och hur passar det mig? Var finns mina intressen? Det handlar i slutändan om att hitta en situation som fungerar, säger Joakim Larsson.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/bankerna-borde-ta-ett-storre-helhetsansvar/">”Bankerna borde ta ett större helhetsansvar”</a>

<h3>Så når du framgång med din låneansökan</h3>Bankveteranerna Per Skargren och Joakim Larssons bästa råd:• Visa på historiska resultat.• Visa på rimliga kassaflöden framåt.• Bygg inte större än du klarar av.• Förklara så att banken förstår.• Jobba med intäkterna.

Störst är inte alltid bäst. I alla fall inte när bankerna får bestämma.– Många vill bygga så himla så stort i dag. Men det går sällan att bygga bort en dålig lönsamhet, säger bankveteranen Per Skargren till ATL.