Det har SLU fått pengar att forska om

Kanske kan vitmossan ersätta torv som odlingssubstrat i våra trädgårdar. Det skulle i så fall ge klimatvinster eftersom torvbrytning har negativ miljöpåverkan. Frågan ska utredas i ett projekt där Sabine Jordan på SLU är huvudsökande.

Thomas Keller, också från SLU, ska ta sig an kunskapsförmedling kring markpackning i ett projekt som ska gå från mätningar till beslutsstöd.

LÄS OCKSÅ: Här är SLU:s frågor inför framtiden

SLU plockade hem 10 av 17 anslag när Stiftelsen Lantbruksforskning delade ut 41 miljoner kronor till forskningsprojekt vid universitet och forskningsinstitut. Fyra anslag gick till andra svenska universitet, två anslag gick till SVA och Rise (tidigare JTI).

Nordic Beet Research, NBR, var det enda renodlade branschorganet som fick pengar. NBR ska undersöka långsiktiga kalkningseffekter på gröda, mark och miljö i sitt projekt.

Andra intressanta växtodlingsprojekt tar upp säkrare statistik inom sortprovningen samt odlingssystem där bara halva ytan bearbetas.

På animaliesidan handlar tre projekt om mjölkproduktion och tre om grisproduktion. Tidigare larm om produktionsstörningar i grisproduktionen och orsaker till den nya spädgrisdiarrén är två angelägna områden.

Individuellt anpassad laktationslängd ska undersökas i ett projekt med Kjell Holtenius, SLU, som huvudsökande. I ett annat mjölkprojekt, där Arla Foods också är involverat, ska forskarna med Sigrid Agenäs, SLU, i spetsen undersöka hur mjölkkorna svarar på ledljus i stallarna.

Stiftelsen Lantbruksforsknings finansiering kommer till större delen från näringen, som i år bidrar med 64 procent av de totalt 55 miljoner som stiftelsen delat ut i olika utlysningar. Resten av pengarna kommer från statliga Formas.

Besluten om anslag har föregåtts av en process där forskarna först får lämna in idéskisser på vad de vill göra. I år kom det in 142 sådana skisser, som processades i ämnesgrupper med branschrepresentanter. 48 skisser ansågs tillräckligt bra och här forskarna uppmanades att komma in med en fullskalig ansökan. Och av dessa 42 projekt var det i slutändan 17 som fick ta del av forskningspengarna.

Samtliga beviljade forskningsprojekt:

• ”Skörd 2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk” - Per-Olof Syrén, KTH, 2 850 000 kronor

• ”Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar” - Sabine Jordan, SLU, 2 350 000 kronor

• "Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen" - Daniel Nilsson, SLU, 1 200 000 kronor

• "Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter - Francisco Vilaplana, KTH, 2 993 000 kronor

• ”Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel” - Marilyn Rayner, Lunds universitet, 2 918 000 kronor

• "Strategier för företagsutveckling i lantbruket – drivkrafter och ekonomiska effekter” - Helena Hansson, SLU, 2 996 000 kronor

• ”Förmedling av kunskap om markpackning: från mätningar till utveckling av beslutsstödsystem” - Thomas Keller, SLU, 3 062 000 kronor

• ”Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion” - Ulf Sonesson, Rise, 2 235 000 kronor

• ”Är Enterococcus hirae orsak till den nya spädgrisdiarrén?” - Jenny Larsson, SLU, 823 800 kronor

• ”Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion” - Kjell Holtenius, SLU, 2 750 000 kronor

• ”Minimal processpåverkan för en naturlig mjölk” - Maria Glantz, Lunds universitet, 2 995 000 kronor

• ”Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi” - Else Verbeek, SLU, 1 997 000 kronor

• ”Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag" - Fernanda Dórea, SVA, 2 909 000 kronor

• ”På samma våglängd – LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor” - Sigrid Agenäs, SLU, 2 996 000 kronor

• ”Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet” - Åsa Olsson, Nordic Beet Research, 2 800 000 kronor

• ”Säkrare statistik i svensk sortprovning” - Johannes Forkman, SLU, 1 479 000 kronor

• ”Halva ytan bearbetas – odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor” - Göran Bergkvist, SLU, 1 900 000 kronor

LÄS OCKSÅ: Mångmiljonbelopp till skogsforskning