Efter torkan 2018 visade svenska konsumenter att de har förtroende för svenska lantbrukare och valde så långt möjligt svenska produkter framför importerade. Man frågade inte efter priset utan insåg att om att vi ska ha några bönder kvar i Sverige måste vi köpa deras produkter. Man förstod att skörden hade blivit liten och att priserna måste gå upp.

Men ingenting hände … Varken på grönsaker, mejeriprodukter eller kött. Varför inte det kan man fråga sig. Och det var just det som många gjorde – frågade sig varför det inte syntes på konsumentpriserna att lantbrukarna behövde bättre betalt för sina produkter.

För några veckor sedan skrev jag en debattartikel i Expressen som fick ett otroligt gensvar bland konsumenterna. Artikeln delades flera tusen gånger och ännu fler kommenterade eller gillade den. Artikeln gick ut på att bönder vill kunna känna stolthet över att de producerar livsmedel på ett rationellt, etiskt och miljövänligt sätt. Och vilket massivt stöd svenska konsumenter visade alla bönder efter den artikeln!

Om vi inte kan ta betalt för våra produkter med ett sådant stöd i ryggen lär vi aldrig kunna göra det. Vi måste få betalt för det vi producerar, så enkelt är det.

I år har vi fått en relativt stor spannmålsskörd och nu har spannmålspriserna gått ner. Bra tycker en del, för det gör att även foderpriserna går ner. Men det är inte lika bra för spannmålsodlaren, han eller hon vill ha ett högt spannmålspris.

Fast egentligen skulle både spannmåls- och foderpriserna kunna vara höga, bara vi tar ut priset på slutprodukten: mjölken, köttet, äggen eller mjölet.

Hur svårt kan det vara? Vi får höra: ”Det går inte, om vi höjer priset kommer vi bara att öppna för större import och då är inget vunnet.”

Men har vi verkligen testat att tuffare marknadsföra våra produkter och ta betalt för dem eller vågar vi inte? Tror vi bara att det inte skulle gå att höja priserna eller vet vi? Vad ska i så fall till för att vi ska få en förändring?

Vi måste marknadsföra oss på nya sätt. Vi måste argumentera bättre.

Våra egna organisationer är alldeles för flata när det gäller marknadsföring. Man fortsätter att göra som man alltid har gjort, med samma argument och samma marknadsföringskanaler. Men det är nya tider nu och det är dags att tänka nytt, byta ut folk och sluta göra samma sak som vi gjorde i går.

Det behövs en tuffare ledning och en tuffare säljkår som kan marknadsföra våra produkter så att vi kan börja tjäna pengar.

För det enda vi som bekant vet, är att om vi bara gör samma sak som sist kommer vi inte att få till en förändring. Vi måste våga testa något nytt.

För det är ju precis så som Verner von Heidenstam diktade redan 1899:

”Det är skönare lyss till en sträng som brast än att aldrig spänna en båge.”

Ordförande Sveriges mjölkbönder

Lantbrukarnas organisationer och lantbrukarna själva måste bli bättre på marknadsföring så att lantbrukarna kan börja tjäna pengar, menar ATL:s krönikör Stefan Gård.

Sveriges lantbrukare måste marknadsföra sig bättre och ta betalt för sina produkter.

Det är dags att tänka nytt och byta ut folk

Lantbruk

KRÖNIKA | Lantbrukarnas organisationer och lantbrukarna själva måste bli bättre på marknadsföring så att lantbrukarna kan börja tjäna pengar.