Anders Kristensson

”De påstår att det inte pågår något skogsbruk i vår skog eftersom den har höga naturvärden", säger Albin Holmberg om när familjen fick veta att alla utbetalningar av ersättningar skulle frysas.

För fjorton år sedan flyttade Hanna och Albin Holmberg till ett nybyggt hus i Skansnäs by, fyra mil väster om Sorsele och med utsikt över Vindelälven. I Skansnäs by slutar vägen och vildmarken tar vid.

– Vi flyttade hit för vi ville kunna fiska och jaga utanför dörren. Efter att vi bott här ett tag kändes det som ett naturligt steg att köpa skog och satsa på framtiden, berättar Hanna Holmberg.

2013 köpte de en skogsfastighet på 140 hektar i den fjällnära skogen. De tog lån för att köpa skogen som redan hade en skogsbruksplan utfärdad av Skogsstyrelsen.

Först avverkade de 8 hektar, att få tillstånd var inga problem. När de senare sökte tillstånd för att avverka ytterligare 44 hektar som i skogsbruksplanen var markerat för slutavverkning avslogs ärendet av Skogsstyrelsen i september 2016, på grund av de höga naturvärdena. Samma myndighet som hade gjort skogsbruksplanen.

Albin Holmberg i Skansnäs startar upp skotern utanför huset vid Vindelälven. Här i byn tar vägen slut. Västerut tar vildmarken över.

Skogstyrelsen meddelade också att paret skulle få ersättning eftersom skogen skulle skyddas.

– Det är en fin skog vi har och vi hade inget emot att den fick stå kvar, säger Hanna Holmberg.

Men bara ett par månader senare fick de ett nytt besked. Alla utbetalningar av ersättningar skulle frysas då Skogsstyrelsen fått i uppdrag av staten att utreda om skogsbruk i fjällnära skog med höga naturvärden kunde anses vara en pågående markanvändning i juridisk mening.

– Vi fick en chock, skogen blev plötsligt en ekonomisk belastning för oss – räntorna måste ju betalas. Kammarkollegiet, alltså staten, vill använda detta som ett argument mot att vi ska få ersättning. De påstår att det inte pågår något skogsbruk i vår skog eftersom den har höga naturvärden, säger Albin Holmberg.

På inrådan av Skogsstyrelsen stämde de staten för att få frågan om ersättning utredd. Tillsammans med ett tiotal andra skogsägare driver de nu ett mål i Mark- och miljööverdomstolen, i vilket dom ska meddelas 17 januari.

Sedan lång tid tillbaka är skogen i dessa trakter brukad med försiktighet. Av tradition har man alltid blädat i skogen, det vill säga bara huggit ner en del av de stora träden. Därför blir naturvärdena höga och träden upp emot 200 år gamla. I Hanna och Albin Holmbergs skog finns massor av stubbar som visar att denna metod använts.

Hanna och Albin Holmberg tillsammans med sonen Ivar i utkanten av sin fjällnära skog. ”Vi har yrkat på full ersättning och tror att vi vinner det pågående målet”, säger Hanna Holmberg.

Innan domstolsförhandlingarna skulle äga rum begärde staten syn i paret Holmbergs skog. Ursprungligen var denna förlagd till den mest vildvuxna delen av skogen, men efter att Hanna Holmberg lagt in en protest till rätten skedde inspektionen i en del som tydligt visade blädningen.

– Det var detta rundvandringen handlade om. Pågår det skogsbruk i vår skog? Det var en kränkande upplevelse, det kändes som om vi var de anklagade och hade bevisbördan, säger Hanna Holmberg.

Enligt Albin Holmberg är det den ersättningsmodell som hittills tillämpats vid avverkningsförbud som är problemet, och skälet till att ersättningarna stoppats. Eftersom så pass mycket av den fjällnära skogen har höga naturvärden innebär modellen att staten kan tvingas betala ut stora summor framöver.

– Den tar inte hänsyn till om skogen ligger flera mil ut i väglöst land. Kammarkollegiet såg risken att även skogar som tidigare varit ekonomiskt orealistiska att avverka efter Änok-domen skulle kunna falla under Skogsstyrelsens kriterier för ekonomisk ersättning, säger han.

Många skogsägare i Norrlands inland är nu oroliga över utvecklingen. Skogen är det enda kapital de har och domen kan få skogsfastigheternas värde att sjunka.

– I värsta fall får vi ingen ersättning alls, eller en mycket låg årlig ersättning, säger Hanna Holmberg.

– Vi har yrkat på full ersättning och tror att vi vinner det pågående målet. Annars kommer vi att överklaga. Problemet är att staten förmodligen resonerar likadant. Detta är en process som kan ta lång tid och vi får fortsätta att betala räntorna på skogslånet. Förlorar skogen sitt värde kommer det att bli betydligt svårare att leva här.

Enligt Skogsstyrelsen och Kammarkollegiet, som företräder staten i målet och som <a href="https://www.atl.nu/skog/miljarder-pa-spel-i-tvist-om-fjallnara-skog-2/">ATL talat med</a>, hävdar att frågan måste redas ut juridiskt och att det behövs en praxis.

– Vi har inte klarat av att sortera i den lagstiftning vi har och måste ha en prövning i domstol, säger Hasse Bengtsson som är ansvarig för Skogsstyrelsens interna utredning kring ersättningsfrågan.

Den 17 januari faller domen i det mål om ersättning för skydd av fjällnära skog som ett tiotal skogsägare driver mot staten. Hanna och Albin Holmberg tror på seger.

Köpte skog för att satsa på framtiden – nu hoppas skogsägarna på seger i domen om fjällnära skog.

”Plötsligt blev skogen en ekonomisk belastning”

Lantbruk

Familjen Holmberg i Skansnäs köpte skog för att satsa på framtiden – nu hoppas de på seger i domen om fjällnära skog.