Martin Berg

Färsk statistik från Jordbruksverket visar att antalet kor avsedda för köttproduktion är uppe på rekordnivå. 2016 räknade Jordbruksverket till 187 620 stycken am- och dikor vilket är en ökning med drygt 6 procent jämfört med 2015 och det högsta antalet så kallat övriga kor som uppmätts. Samtidigt minskade antalet mjölkkor med cirka 3 procent.

– Ja, vi har helt klart märkt av ett ökat intresse under hela året och tittar vi på ansökningarna för projektet Romeo (ett projekt där hamburgerkedjan McDonalds sponsrar inköpet av en tjur) är det en klar majoritet av befintliga köttgårdar som vill öka produktionen, säger Jan Forsell, ordförande i Sveriges Nötköttsproducenter.

– Men det kommer att ta ungefär 1-2 år innan det märks av i slaktstatistiken, tillägger han.

Statistik som Jordbruksverket tagit fram för ATL visar också att intresset för att investera i dikoproduktion aldrig varit större. År 2016 lämnades förprövningar om totalt 16544 stallplatser för dikor in, jämfört med 8 893 stycken året innan.

– Jag vet inte om det är den högsta siffran någonsin, men det är helt klart den största ökningen vi sett på i alla fall 10 år och indikerar en mycket stark investeringsvilja i dikoplatser, säger Gunnar Palmqvist som är djurskyddshandläggare på enheten för idisslare och gris på Jordbruksverket.

Priset på nötköttet har också stigit kraftigt de senaste åren och når nya rekordnivåer långt över snittpriset i EU. I förra veckan noterade Jordbruksverket ett genomsnittligt pris på 41,62 kronor per kilo kött vilket är den näst högsta nivå någonsin. Det är positivt för bonden men samtidigt varnar slakterier och förädlare för att priserna inte kan stiga hur mycket som helst.

– Nu är vi inne i en period med mindre tillgång svenskt nötkött, önskvärt med en större andel slakt denna period för att möta handelns efterfrågan och inte släppa in för mycket import, säger Hans Agné, vd på Svenska Köttföretagen.

– Det finns ett övre motstånd i form av köpmotstånd hos konsument när det svenska köttet blir för dyrt. Samtidigt ser vi att valet av kött blir viktigare när konsumenten väljer kött, många väljer ett dyrare svenskt kött av flera skäl, fortsätter han.

Ett exempel på att den svenska marknaden förändrats snabbt är att den finska köttkedjan HK Scan, med Sverige som sin största marknad, halverade sitt rörelseresultat för 2016 på grund av det svenska marknadsläget när det kommer till inköp av nötkött.

– Sverige var en särskild besvikelse. Där har vi förlorat marknadsandelar och faller klart bakom tidigare års resultat, uppgav HK Scans vd Jari Latvanen i samband med bokslutet.

Hans Agné pekar dock på att efterfrågan håller i sig samtidigt som produktionen ökar.

– Det är utbud och efterfrågan styr priserna, och det ser fortsatt ljust ut för det svenska nötköttet. Vi ser också tecken på att den inhemska produktionen av nötkött är på väg upp från en låg självförsörjningsnivå. Dikorna ökar och mjölken har vänt uppåt igen viket gör att vi klarat en befarad kraftig kalvminskning från den sidan.

Förprövningar stallavdelningar dikor

Antalet kor avsedda för köttproduktion har aldrig varit fler. Samtidigt har antalet förprövningar om bygge av dikoplatser närapå fördubblats, visar ännu opublicerad statistik från Jordbruksverket.

Antalet kor avsedda för köttproduktion har aldrig varit fler.