I veckan hölls budgetomröstning i riksdagen. Jag konstaterar att regeringen med stödpartier gör för lite ännu ett år för att vända utvecklingen inom jordbruket.
”Ännu ett förlorat år för jordbruket”
För att på sikt få lönsamhet på gårdsnivå måste politiken överbrygga de svåra åren, skriver SD:s jordbrukspolitiske talesperson Staffan Eklöf.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Svenska livsmedel har sådana mervärden att svenskt lantbruk borde kunna bli lönsamt i en värld där efterfrågan på livsmedel ökar. I alla fall om offentliga inköpare gör det naturliga valet att köpa närproducerat.
Livsmedelsstrategin är positiv. Kanske allra främst för att den satte fokus på ökad produktion för första gången på länge. Men också för många av de satsningar och åtgärder som görs inom strategin. Problemet är dock att satsningar och åtgärder inte leder till ökad lönsamhet på gårdsnivå förrän om några år.
Då måste man, särskilt de närmaste åren, vidta åtgärder som minskar kostnaderna, ökar lönsamheten och minskar hindren på kort och medellång sikt. Politiken måste överbrygga de svåra åren, så att våra jordbrukare finns kvar när framtiden ljusnar. För den skull måste det finnas ekonomiska marginaler och möjligheter för strategiska investeringar.
Om de andra partierna hade röstat på Sverigedemokraternas budgetförslag hade situationen varit bättre. Vi tar bort arbetsgivaravgiften för de två första anställda. Vi slopar sjuklöneansvaret för de nio första anställda. Vi sänker bensin- och dieselskatten för privatbilar med 1 krona och tar bort indexeringen.
Vi lägger 1,5 miljarder på förbättrade reseavdrag. Vi sänker dieselskatten till jord- och skogsbrukets maskiner ned till 7 öre per liter. Inom området areella näringar lägger vi nästan 900 miljoner kronor mer än regeringen.
När regeringen gör sin landsbygdssatsning gör de det med 650 miljoner kronor som i fjolårets budget var avsedda för jordbruket under posten ”Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur”. Dessa pengar går nu till bland annat bredband, små vägar och service.
Det är bra, därför matchar vi det. Men vi fyller på med 300 miljoner där regeringen tog pengarna. Vi kompenserar dessutom helt för ökade slaktkostnader.
Vi inrättar en särskild miljöprövningsdelegation för jordbruket som ska ha djup förståelse för jordbruksnäringens förutsättningar. På så vis säkerställs att lagkraven på jordbruket tillämpas med förståelse för näringens förutsättningar och att kraven står i proportion till det som ska uppnås.
Detta och mer gör vi för att jordbrukssektorn ska få ökad lönsamhet och bättre regeltillämpning på kort sikt och för att landsbygdens villkor ska bli bättre omgående. Mycket annat gör vi för det långa tidsperspektivet. Utan nu, ingen framtid.
Staffan Eklöf, jordbrukspolitisk talesperson (SD)