Lotta Silfverbrand

För att slippa återuppleva eländet från torkåret 2018 valde mjölkbönderna Anette och Jacob Gustawson på Billinge gård att anlägga en damm.

Anette och Jacob Gustawson har skaffat sig fin utsikt i form av en 2 hektar stor våtmark och tillika bevattningsdamm med vattenspegel bortom den gårdsnära kohagen. Den är anlagd i en naturlig sänka som tidigare varit en sjö. När behov uppstår är planen att införskaffa ett bevattningssystem för att säkra betestillväxten intill gården.

– Korna måste kunna beta nära ladugården, och det känns viktigt att vara rustad inför tor­ra somrar. Dessutom fungerar den ju som en näringsfälla och är ett fantastiskt fint inslag i landskapet, säger Jacob Gustawson.

– Man känner sig lite rikare när man har vatten på ägorna, och för den biologiska mångfalden har den gjort susen. Vi har sjukt mycket fåglar här, tranor, änder, tofsvipor och inte minst svanar. Varje kväll kommer ett 20-tal svanar inflygande från olika håll. De skitar förvisso ner en del, och för ett himla liv, men de är vackra och trevliga att se på, säger Anette Gustawson.

Att anlägga en våtmark är ett relativt stort och kostsamt projekt. Men att ta steget från tanke till handling var ändå lätt för paret.

– Vi fick hela 90 procent av anläggningskostnaden i miljöstöd via Landsbygdsprogrammet. Ett otroligt incitament, så det var inget att diskutera. Dessutom har allt gått väldigt smidigt. Vi fick tillstånd för vattenverksamhet väldigt snabbt och sedan fick vi bra hjälp av en konsult från hushållningssällskapet som skötte all planering. Och vi hade turen att få tag på en väldigt duktig gräventreprenör som hjälpte oss med utformningen och grävarbetet.

För naturen och miljön har våtmarken redan börjat göra verkan. Och den har ökat fastighetens värde. Hur lönsam den blir på sikt återstår att se.

– Det beror ju till stor del på väder och vind, men varje kilo korna kan beta ute innebär ett kilo mindre ensilage att slå, hämta och lagra. Det innebär att vi kommer att spara en hel del energi per kilo när behovet väl uppstår, säger Jacob Gustawson.

Utöver att de levererar mjölk till ett antal butiker har de också installerat en mjölkautomat så att kunderna kan komma och köpa pastöriserad, ej homogeniserad, mjölk på gården.

En åtgärd som däremot syns i makarna Gustawsons plånbok är bytet till LED-lampor i ladugården.

– Vi har 27 armaturer i ladugården. Att byta hela armaturerna skulle ha kostat 7 000 per styck. Så vi valde att byta ut bara lamporna för 1 500 kronor styck. Och jag har gjort det själv. Enkelt, praktiskt och givande. Driftskostnaden har minskat från cirka 20 000 till 10 000 kronor per år, säger Jacob Gustawson.

I plånboken syns också att de flyttat en del av sin konsumtion av grön el från dagtid till nattetid.

– Överföringskostnaden på natten är bara 1/3 av vad den ligger på på dagtid. Nu startar vi kraftfoderberedningen först efter klockan 22 och sparar 2/3 av kostnaden för den el som går åt.

På Billinge gård finns idag 130 mjölkkor som håller landskapet öppet.

För övrigt går gårdens samtliga maskiner på fossilfritt bränsle.

– Det innebär en högre kostnad som vi försöker plocka ut genom våra egna mejeriprodukter, säger Anette Gustawson.

De har också räknat på solceller.

– Investeringskostnaden är lite för hög så vi skippar det i år. Vi väntar tills priserna sjunker, säger Jacob Gustawson.

– Det är mycket man vill göra, och att arbeta med miljö och djuromsorg i fokus är en självklarhet för oss, men de åtgärder vi investerar i måste löna sig på något sätt också. Vi måste ju få verksamheten att gå runt, säger Anette Gustawson.

Fotnot: Regeringen har beslutat att <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/stopp-for-investeringar-i-vatmarker/">skära bort stöd för drygt en halv miljard kronor från Landsbygdsprogrammet 2014–2020</a>. Som ATL tidigare berättat innebär det bland annat stopp för stöd till att anlägga våtmarker.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/stopp-for-investeringar-i-vatmarker/">Stopp för nya våtmarker</a>

<h3>Billinge gård</h3>Bolagsform: Enskild firmaVerksamhet: Mjölkproduktion, gårdsmejeri.Antal anställda: 5 anställda och de själva.Omsättning: Cirka 10 miljonerResultat: 2,1 miljoner (före avskrivningar)Areal: 380 hektar bete och åkermarkMiljöinvesteringar: Våtmark/damm 360 000 kronor varav 90 procent i stöd. Ledlampor i ladugård 40 500 kronor. <h3>Så minskar du gårdens klimatpåverkan och kostnader</h3>DräneringDålig dränering ger upphov till minskade skördar och ökade kostnader för ogräsbekämpning och torkning. Greppa Näringens beräkningar visar att förbättrad dränering kan ge en årlig sammanlagd resultatförbättring på cirka 1 600 kronor/hektar. Fosforgödsla enligt markkarta Genom att använda sig av en uppdaterad markkarta kan man styra gödslingen. På så sätt kan man undvika att gödsla på fält och delar av fält som redan har ett högt innehåll av fosfor där gödsling inte ger någon merskörd. Sänk inkalvningsåldernGenom att sänka inkalvningsåldern från 27 till 24 månader kan en gård med 80 mjölkkor spara cirka 46 000 kronor per år och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter (motsvarande utsläppen från 5 bilar). VallfoderanalysDet är miljö- och klimatmässigt bra om vall odlas på en stor andel av gårdens fält. Om utfodringen kan optimeras så att andelen kraftfoder kan minska innebär det sänkta kostnader.Utnyttja betet Genom att utöka betesperioden från tre till fyra månader på en gård med 80 kor och ett väl fungerande produktionsbete kan du spara 14 400 kronor per år. Om gården i dagsläget bara har rastbete och man väljer att ställa om till produktionsbete kan besparingen bli närmare 40 000 kronor. StallgödselhanteringStallgödsel är en viktig resurs som innehåller mycket värdefull växtnäring och är bra för markens struktur. Kan man ta vara på stallgödselns näring behöver mindre mängd mineralgödsel köpas in.Källa: Greppa näringen

Mjölkbönderna Anette och Jacob Gustawson på Billinge gård har valt att satsa på miljön – och det betalar sig.

Anette och Jacob Gustawsons miljösatsningar lönar sig.

De vinner på att sätta miljön i fokus

Företagande

Grön el nattetid, ledlampor och fossilfritt bränsle – mjölkbönderna Anette och Jacob Gustawsons miljösatsningar syns även i plånboken.