Oskar Schönning

ATL har kartlagt den tuffa period som Norrmejeriers bönder hade under åren 2015-2017.

En officiell förklaring från Norrmejerier var att den internationella mjölkkrisen gjorde att intäkterna i bolaget sjönk. Men ATL:s granskning visar att bolaget också hade interna problem med olönsamma produkter och investeringar. Under krisen 2015-2016 föll ersättningen till bönderna samtidigt som andra kostnader i verksamheten ökade.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/norrmejerier-diskuterar-samgaende/">Norrmejerier diskuterar samgående</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sparkrav-skapar-spricka-i-norrmejerier/">Sparkrav skapar spricka i Norrmejerier</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/utlovad-hojning-blev-sankning/">Utlovad höjning  blev sänkning</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/bonden-pengarna-%c2%adgar-nagon-annanstans/">Bonden: ”Pengarna ­går någon annanstans”</a>

ATL kan nu berätta att det under hösten 2014 fanns ett ägarförslag i Norrmejeriers fullmäktige om ett sparprogram om minst tre procent av de kostnader som inte avsåg mjölkråvaran. Programmet skulle enligt förslaget vara i kraft och presenteras senast till ordinarie stämma, det vill säga under våren 2015. Bakom förslaget stod två aktiva mjölkbönder.

"Om styrelsen så önskar kan förstås programmet presenteras tidigare och på annat sätt.", står det i förslaget som inte gick igenom.

ATL:s genomgång av Norrmejeriers årsredovisningar visar att intäkterna 2015 föll med fyra procent jämfört med 2014. En besparing på tre procent under 2015 hade alltså inneburit att stora delar av lönsamheten i mejeriet kunnat behållas, om intäkterna trots besparingen kunnat hållas på en liknande nivå.

Under 2016 låg intäkterna i Norrmejerier kvar på samma nivå som 2015, vilket innebär att sparprogrammet kunnat få en liknande effekt även detta år. Norrmejerier har själva uppgett att en viktig orsak till att intäkterna kunde hållas uppe under 2016 var att kunderna var lojala och gick med på en prishöjning på dryckesmjölk.

ATL har sökt Henrik Wahlberg, som var styrelseordförande för Norrmejerier 2014 för en intervju. ATL har även sökt nuvarande styrelseordförande Ulla Bergström samt VD Anders Fredriksson för en intervju.

Förslaget i Norrmejeriers fullmäktige, november 2014

"Norrmejerier behöver (okt 2014) minska sina kostnader på årsbasis med ca 60 mkr. Kostnaderna består (avrundat) av 800 mkr för inköp av mjölkråvaran (drygt 200 miljoner kg) samt 1100 mkr för kostnader i mejeri, logistik, marknad och administration. Av den totala kostnadsmassan, 1900 mkr, är sparbehovet alltså avrundat ca 3 %.

Ledningen anser så här långt att spar/rationaliseringsmöjligheten för de 1100 mkr är helt utnyttjade och hela sparbehovet måste därför läggas på kostnadsposten inköp av mjölkråvara. Det betyder ca 30 öre mindre per kilo mjölk. Vi menar att spar/rationaliseringsmöjligheter om 3 % rimligen finns i hela organisationen.

Det skulle medföra en sänkning av mjölkpriset med ca 10-15 öre samt ett sparbeting om 3 % över övriga kostnader. Vi menar att den organisation eller företag som inte kan spara 3 % i kostnader för produktion, logistik, marknad och administration inte finns. Vi anser att HELA Norrmejerier skall bidra till kostnadsbesparingar i en svår tid."

Strax innan mjölkkrisen fanns ett ägarförslag i Norrmejerier om att sänka kostnaderna med tre procent. I stället fortsatte kostnaderna att öka, vilket drabbade avräkningspriset för Norrmejeriers bönder.

Strax innan mjölkkrisen fanns ett förslag från två mjölkbönder i Norrmejerier om att sänka kostnaderna med tre procent.