Mikael Marklund

På sikt kan nötboskap ibland slippa fraktas levande till slakterier med den stress för djuren som det medför. I stället får de sluta sina liv i en miljö där de känner sig trygga och lugna. De som ska hantera djuren vid transporten och på slakteriet slipper också många farliga moment och olycksrisker.

Men först måste det tvååriga projekt som SLU startar i höst slutföras och resultatet accepteras av flera instanser, från Livsmedelsverket till EU-kommissionen.

Katrin Schiffer, agronom för närvarande anställd på Eldrimner, ska delta i ett svenskt projekt om kulgevärsmetoden (se faktaruta). Hon har redan gjort en liknande studie i Tyskland som sitt doktorsarbete. Men då på lättare köttdjur av bland annat Gallowayrasen.

– I grunden styrs slaktprocessen av EU:s hygienlagstiftning som säger att bara levande djur får tas in på slakterier. Men när det gäller till exempel älg, hjortar och bisonoxar är djuren redan döda innan de tas in, säger Katrin Schiffer.

Katrin Schiffer har doktorerat på kulgevärsmetoden i Tyskland. Nu ska hon titta på hur metoden fungerar i Sverige.

I Tyskland har man sedan 2011 tolkat reglerna som att bedövning och avblodning av frigående nöt före transport till slakteriet är lagligt.

– Det hänger mycket på inställningen hos myndigheterna, säger Jan Hultgren, veterinär på Institutionen för husdjurens miljö och hälsa på SLU i Skara, som kommer att driva projektet.

– Från Finlands sida gjordes ett försök att ändra regelverket för ett par år sedan men det godkände inte EU-kommissionen. Om vi kommer med ett bättre underlag kanske det går igenom lättare. Men lagstiftning i EU tar tid.

I Danmark har man försökt lösa det genom att kalla det för nödslakt, vilket skulle göra metoden tillåten. Men sker det systematiskt godkänner inte svenska Livsmedelsverket det, enligt Jan Hultgren. Myndigheten följer det kommande projektet om hur kulgevärsmetoden fungerar.

– De är mycket intresserade och har fått vara med och säga sitt, till exempel om hur slaktkroppshygien ska bedömas så att resultaten kan användas för att förändra det internationella regelverket.

Djurvälfärden och arbetsmiljön är de tyngsta skälen för kulgevärsmetoden, menar projektledaren Jan Hultgren på SLU i Skara. Men han räknar även med en förbättring av köttkvaliteten.

Var kommer försöken att ske?

– Vi har flera alternativ. Antingen hos någon kommersiell uppfödare eller på SLU:s anläggning, Götala nöt- och lammköttsforskning, utanför Skara, säger Jan Hultgren.

Projektets första år finansieras med hjälp av pengar från Marie-Claire Cronstedts stiftelse.

Betyder det att år två är ofinansierat?

– Vi har goda förhoppningar om att det kommer att lösa sig, säger Jan Hultgren.

Projektet fokuserar på djurvälfärd och arbetsmiljö. Men det finns också en vilja att titta på hur köttkvaliteten påverkas. Till detta finns det dock inga pengar i nuläget.

– Det är dyrt att analysera. Men mycket talar för att även köttkvaliteten kan förbättras med den här metoden och det visades även i det tyska projektet, säger Jan Hultgren.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/positiv-till-projektet-om-kulavlivning-men-avbojde-vagen-dit-ar-for-lang/">Därför nobbar han SLU:s projekt </a>

<h3>Kulgevärsmetoden</h3>Djuren går i en mindre fålla vilken de är bekanta med och där det finns ett jakttorn med en skytt. Alla djur ska vara besiktade av veterinär innan så skytten kan välja det djur som står bäst till. Alla djur måste stå lugna. Skytten gör sedan något så att djuren tittar upp och avlossar sedan geväret. Skottet träffar det utvalda djuret i pannan, ungefär på samma sätt som vid bedövning med bultpistol. Kulan tränger in i hjärnan, stannar i skallen och bedövar eller dödar djuret. Övriga djur lämnar fållan och en traktor körs in och lyfter upp djuret för avblodning utanför fållan. Kroppen transporteras därefter till slakteriet.Skytten är nyckelpersonen i det hela och det är viktigt att hen förstår sig på både djuren och precisionsskjutning, men metoden är, enligt Katrin Schiffer, betydligt lugnare än på slakterierna i dag. Den ammunition som använts med bästa resultat i de tyska försöken är .22 Winchester Magnum. En kaliber som utan problem framkallar hjärnblödningar tillräckliga för en bra bedövning, menar Katrin Schiffer.De övriga djuren i fållan visar enligt henne inte några tecken på stress efter att skottet har avlossats och efter att djuret sjönk ihop eftersom det skjutna djuret i motsats till ett stressat djur på ett slakteri inte hinner sprida några signaler till sin omgivning.

I framtiden kan det bli tillåtet att avliva nötboskap med kulgevär på gården. SLU startar ett projekt med det syftet i höst. Ett lyckat resultat kan lägga grunden för nya regler i hela EU.

Öppnar dörren för att avlivning av nötboskap i hagen ska tillåtas.

Nytt projekt kan ge nya avlivningsregler

Livsmedelsförädling

I framtiden kan det bli tillåtet att avliva nötboskap med kulgevär på gården. SLU startar ett projekt med det syftet i höst. Ett lyckat resultat kan lägga grunden för nya regler i hela EU.