Jonatan Jacobson

Cecilia Engström och hennes man Tore driver en ekologisk mjölkgård mellan småländska Vislanda och Alvesta. När Telia meddelade att de skulle släcka ner kopparnätet bildade Cecilia Engström och några grannar Blädingebygdens bredbandsförening. De fastnade för luftburet bredband och konceptet Air 2 Fibre.

– Det blir så mycket dyrare att gräva och ska man dessutom spränga – vi är stenrika här i Småland – så kostar det ännu mer. En schablonsiffra vid sprängning är 400 till 500 kronor per meter, säger Cecilia Engström, som är föreningens ordförande.

Cecila Engströms bostadshus hade inte fri sikt till masten, signalen skickas därför vidare från gårdskontoret med en trådlös sändare.

I bredbandsnätet används den 217 meter höga tv- och radiomasten i Vislanda samt 3G-master som också drivs av statliga Teracom. Sändare på masterna skickar signaler vidare till små sattelitlika mottagare som placeras på medlemmarnas hus.

För att tekniken ska fungera tillförlitligt krävs fri sikt mellan sändare och mottagare och signalsträckan måste vara under tre kilometer.

– Där vi inte kan få fri sikt, eller där sträckan är för lång, sätter vi upp egna fackverksmaster. Vi har redan satt upp en mast och ytterligare master är på gång, säger Cecilia Engström.

Föreningens medlemmar betalar 13 500 kronor i anslutningsavgift, sedan tillkommer en insats på 1 000 kronor samt årlig driftsavgift på 1 300 kronor och medlemsavgift på 300 kronor. Ett 30-tal medlemmar har redan anslutit sig och fått bredband och i början av sommaren tillkommer ett 15-tal hushåll.

På bilden syns en av de befintliga masterna som används i nätverket.

Det är också möjligt att fler ansluter sig i ett senare skede.

– Det är inte som när man gräver att alla måste ansluta sig direkt för att hålla kostnaderna nere. Jag ser även den här tekniken som mera driftsäker, det räcker att någon gräver av en kabel så kan ganska stora områden släckas ner, säger Cecilia Engström.

Alvesta kommun uppskattar det luftburna initiativet. Kommunägda Alvesta Utvecklings AB går in och stöttar föreningen, 1,3 miljoner kronor finns avsatta för mastbyggandet.

– Det blir spännande att se om luftburet bredband kan bli ett komplement där det är svårt att gräva ner fiber. Det kan också bli aktuellt för kommunen att använda trygghetslarm via nätverket, säger företagets vd Kjell Rosenlöf.

Alla master har någon form av backup vid strömavbrott.

Som det är nu garanteras föreningens medlemmar en hastighet på 100 megabit per sekund för både upp- och nedladdning, en hastighet som blivit vanlig och som också är inskriven i regeringens bredbandsstrategi. Vid årsskiftet kan hastigheten komma att höjas avsevärt, när ny wifi-teknik kan börja användas.

Cecilia Engström har använt det luftburna bredbandet framgångsrikt sedan årsskiftet.

– Jag tror att vi kommer att få se mer av det i framtiden om folk får reda på vad tekniken innebär. Jag tycker att det är passé att gräva när det går att få bredband via luften, säger hon.

Kjell Svensson är vice ordförande i föreningen och har fått en 26 meter hög fackverksmast uppförd på sin mark.

<h3>Luftburet bredband</h3>Konceptet Air 2 Fibre ägs av företaget Bluecom som har samarbetsavtal med Teracom. Bluecom har byggt ett 20 tal luftburna fibernätverk i landet, systemen klarar oväder med storm, snö och regn. Tekniken innebär att befintliga fibernät används så långt det är möjligt, där det inte går används master med så kallade mikrolänkhopp. Air 2 Fibre är det enda trådlösa systemet som är kvalificerat för Jordbruksverkets stödpengar. Just nu håller branschen på att ta fram ett dokument som blir en trådlös motsvarighet till Robust Fiber. Luftburet bredband kan vara lämpligt i stenrik mark, på skärgårdsöar samt där skydd av kulturmiljö eller arkeologiska lämningar sätter stopp för schaktning. Källa: Jan Markgren, teknikansvarig på Bluecom.

Det finns fortfarande vita fläckar på bredbandskartan där det av olika anledningar är svårt att gräva ner fiber. I stenrika Blädingebygden föll valet i stället på luftburet bredband.

Mjölkbonden Cecilia Engström: ”Jag ser tekniken som mera driftsäker.”