Anders Kristensson

Adam Kristensson och Janne Rinne är i startgroparna med sina nya forskningsprojekt som startar i vår. Mycket utrustning ska monteras på de båda tornen i granskogen.

Barrskogarna i norr täcker en stor del av jordens markyta och har stor påverkan på klimatet. Barrträd släpper ut hundratals olika kolväten. Ett av dessa, monoterpener, reagerar med andra ämnen och bildar molnbildande luftburna partiklar.

– De luftburna partiklarna som barrträdens utsläpp ger upphov till är vita och reflekterar ljuset i sig själv och när de bildar vita moln ökar reflektionen och den nedkylande effekten, berättar professor Janne Rinne på Institutionen för Naturgeografi och ekosystemvetenskap. Genom att mäta trädens utsläpp av monoterpener kan vi ta reda på hur stor nedkylande effekt det har på klimatet.

Den globala uppvärmningen kommer dessutom att öka trädens produktion av monoterpener eftersom tillväxten blir större och därför räknar man med att den avkylande effekten kommer att förstärkas.

Idag är osäkerheten stor på hur mycket monoterpener som barrträden släpper ut för det har inte gjorts många mätningar tidigare. Janne Rinne kommer att mäta dessa utsläpp i granskogar på två platser där mätinstrument sitter monterade i master i skogen och genom att kapsla in en grangren i en tät kammare.

– Dessa mätningar av hur mycket monoterpener som släpps ut lokalt från granarna kan vi sedan använda i en datamodell för att se hur omvandlingen till luftburna partiklar sker och hur stor påverkan blir på en global skala, berättar docent Adam Kristensson på Kärnfysikavdelningen på Lunds universitet. En kollega har utvecklat en världsledande modell på institutionen som fungerar mycket bra till detta.

Adam Kristenssons forskningsprojekt handlar om hur barrskogar både påverkar klimatet och hur klimatet påverkar skogen. Bland annat kommer han att studera hur mycket sotpartiklar som tas upp av träden och som renar luften.

– Det finns inga mätningar gjorda på detta område men nu har det kommit nya instrument som gör det möjligt, säger Adam Kristensson.

Mätningarna som de båda forskarna ska göra kommer att ske i två befintliga torn som det internationella växthusgasprogrammet ICOS använder för sina mätningar. Flera instrument finns redan på plats och under våren kommer de båda att montera andra instrument med hög upplösning. Adam och Janne kommer att samarbeta och göra vissa mätningar och modellberäkningar tillsammans.

– Skogens påverkan på klimatet är en mycket komplex process med en mängd variabler att ta hänsyn till men det kan vara möjligt att beräkna hur stor den avkylande effekten blir i framtiden när temperaturen blir högre, säger Janne Rinne.

All växtlighet avger kolväten. Ekskog avger till exempel kolväten med färre kolatomer än barrskog och dessa bildar luftburna partiklar mindre effektivt.

Granar och tallar släpper ut höga halter av kolväten, monoterpener, som reagerar med luftens ozon och bildar luftburna partiklar.

Dessa sekundära partiklar är vita och reflekterar bort det instrålande solljuset, vattenånga kondenseras på dem och bildar moln.

Adam Kristensson forskar inom området miljö och atmosfär. Han är även en av samordnarna för ACTRIS, ett europeiskt forskningsnätverk för mätningar av luftburna partiklar och kortlivade gaser.

Janne Rinne forskar på interaktionen mellan biosfär och atmosfär.

Deras forskningsprojekt har fått stöd från FORMAS, Kungliga fysiografiska sällskapet genom Märta och Erik Holmbergs stiftelse, från Magnus Bergvalls stiftelse, och via ett infrastrukturbidrag från Naturvetenskaplig fakultet vid Lunds universitet. De båda tornen står i granskog utanför Uppsala och Perstorp.

Hur mycket kan barrskog dämpa den globala uppvärmningen? Det ska forskare i Lund nu undersöka.

Hur mycket kan barrskog dämpa den globala uppvärmningen? Det ska forskare i Lund nu undersöka.