Ewa Wildmark

Historien om familjen Van Overbeek är historien om den nederländska trädgårdsnäringen, ett familjeföretag med rötter generationer tillbaka. Farfar hade en frilandsodling på 8 000 kvadratmeter utanför Rotterdam som sonen Cock tog över och byggde växthus på. Kring sekelskiftet kom storskaligheten. När det inte gick att bygga ut i det tätbefolkade västra Nederländerna drog familjen Van Overbeek till Beetgum 20 mil norrut.

LÄS ÄVEN: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/hollandskt-vaxthusforetag-till-oskarshamn/">Holländskt växthusföretag till Oskarshamn</a>

Det finns tillräckligt med tomater i Nederländerna. Nu vill Cock och Marco van Overbeek växa i Sverige.

Det var där Cocks son Marco som 15-åring bestämde sig för att gå i samma fotspår.

De köpte nio hektar på ett nytt växthusområde och byggde ut i tre omgångar, varav två hektar med belysning för att kunna producera året runt. Företaget döptes till Gardeners Pride och är specialiserat på små smaktomater. När de några år senare ville bygga fler belysta hus, visade sig elnätet vara underdimensionerat. De köpte till en blomsterodling 14 mil sydost om Beetgum. Den totala ytan är nu 20 hektar.

– Vår kund växte och vi växte med, säger Marco van Overbeek.

Hela skörden säljs till Nederländernas största livsmedelskedja. Formellt går affärerna via producentorganisationen Best of Four:

– Det ger oss möjligheter att utnyttja marknadsstödet från Bryssel och ett nätverk av kolleger, säger Marco van Overbeek.

– Vi gör upp med vår kund om volym och basispris per kvartal, säger Cock van Overbeek. Priset baseras till 50 procent på produktionskostnaderna och resten är marknadspriset. I praktiken är priset för lågt under vintern då våra kostnader är höga. Men det kompenseras under sommaren. Vi har en relation sedan 35 år och har en bra feedback. 60 – 70 procent av kedjans små smaktomater kommer från oss.

LÄS ÄVEN: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/vaxthusnaringen-har-goda-forutsattningar/">Växthusnäringen har goda förutsättningar</a>

Garderners Pride köper ensamrätten till en del av sorterna.

– Då betalar vi licensrätt per kvadratmeter, säger Cock.

Växthusen värms med gas som via ett värmekraftaggregat alstrar el, fyller en jättetank med varmt vatten och pumpar in koldioxid i växthusen. Eventuellt elöverskott går ut på nätet.

De flesta stora europeiska livsmedelskedjorna ställer högre miljökrav än EU:s regelverk. I fjol gjorde två av de nederländska kedjorna upp med Greenpeace och Natuur & Milieu om att kräva certifikatet milieukeur, som står nära ekologiskt. Producenterna var inte ens tillfrågade. Marco van Overbeek hetsar inte upp sig:

– Utvecklingen går åt det hållet. Det är i och för sig positivt. Eko vill vi dock inte ha. Vi behöver kunna ingripa kemiskt vid allvarliga angrepp av sjudomar och insekter.

Gardeners´s Pride har 250 anställda under sommaren och 80 på vintern. Av dem är 40 fasta. I den belysta delen byts plantorna ut var åttonde månad. De nya placeras mellan de gamla.

– När vi plockar de sista tomaterna på de gamla plantorna, tar vi de första på de nya, säger Cock van Overbeek.

Var tredje år rivs alla plantor ut och växthusen saneras grundligt.

– Det är ett sådant växthus jag vill bygga i Sverige, fast med lite färre lampor, säger Cock van Overbeek. Vi vill förlänga säsongen, men inte odla året runt. Det lönar sig inte.

Kärleken till Sverige grundades under de årliga semestrarna de senaste 25 åren. Övergången från semester till affärer, har varit mer komplicerad. Cock och Marco van Overbeek har besökt en rad platser. Svenska delegationer har studerat odlingen i Beetgum. Efter två års intensiva kontakter har man inte kommit vidare:

– Jag funderar på att söka en svensk partner som kan visa oss vägen, säger Cock van Overbeek.

LÄS ÄVEN: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/okad-odling-mindre-klimatutslapp/">Ökad odling mindre klimatutsläpp</a>

Medan den svenska tomatodlingen krympt till cirka 35 hektar har den nederländska växt till 1 730 hektar. Sverige importerar ungefär 43 000 ton nederländska tomater årligen. De svenska odlarna producerade 13 000 ton, hälften runda.

För de nederländska odlarna blir efterfrågan på närproducerat ett allt större problem. I fjol undersökte Universitetet i Wageningen om det skulle löna sig för nederländska tomatodlare att etablera sig i utlandet. Skandinavien i allmänhet och Norge i synnerhet var lönsamma alternativ.

Mer än hälften så stor som hela den svenska odlingsytan för tomater. Det är familjen Van Overbeeks tomatodling. Nu jobbar de hårt för att etablera sig i Sverige. Men det är inte enkelt.

PREMIUM: Nederländska tomatodlare vill etablera sig i Sverige.