Jon Thunqvist

Försök har visat att genom noggrann övervakning och analys i varje led av produktionen går det att minska användandet av bekämpningsmedel och samtidigt öka avkastningen med uppemot 10 procent.

Där bonden förr om åren kastade ett öga på himlen för att avgöra om det skulle vattnas eller gödslas, så handlar Toyotas metod om att samla in mängder av data för att optimera insatsen vid varje enskild tidpunkt.

Alltihop övervakas via en app som odlaren har tillgänglig i sin mobiltelefon.

– Vi parar ihop big data med moderna jordbruksmetoder, säger Toyotas talesperson Kayo Doi till ATL.

Vid en första anblick kan det kanske kännas som att jordbruk och biltillverkning är verksamheter som ligger ganska långt ifrån varandra. Men om respektive process delas upp i sina minsta beståndsdelar finner man att de i mångt och mycket är ganska lika.

Vid ett givet tillfälle ska en ny vara föras in produktionen och möjliggöra övergången till nästa steg. Enligt kaizen spelar det inte så stor roll om insatsvaran är en växellåda eller en skopa gödningsmedel.

Vädret är möjligen den parameter som skiljer det löpande bandet från risfältet, men också här går det att, med stöd av insamlad data och hänsyn till väder och vind, sätta in de mest effektiva åtgärderna vid varje givet tillfälle.

Som ett första steg i att föra ut kaizen i jordbruket har nu Toyota inlett samarbete med Ishikawa län på Japans västkust om att skicka ingenjörer till 26 jordbrukskooperativ. Tanken är att kooperativens ledare i sin tur ska föra kunskaperna vidare till sina medlemmar.

Guvernören i Ishikawa län, Masanori Tanimoto, säger i en kommentar att Japans jordbruk brottas med stora problem, inte minst eftersom större delen av arbetsstyrkan närmar sig pensionsåldern.

"Om vi ska ha kvar jordbruket i framtiden krävs det nytänkande på alla fronter. Ny teknik och möjligheter till bättre avkastning kan förhoppningsvis locka yngre människor till yrket".

För Toyotas del handlar det om att sprida sin produktionsfilosofi till andra områden i Japan. Problemen är i stort sett desamma överallt och har bland annat lett till att japanska konsumenter får betala betydligt mer för sin mat än människor i andra länder i regionen.

Toyota har ytterligare ett syfte med satsningen på jordbruk och det är att skapa sysselsättning för ingenjörer som kanske tröttnat på att bygga bilar. Intresset bland äldre toyotaingenjörer för att delta i projektet är mycket stort enligt talespersonen Kayo Doi.

Japansk produktionsfilosofi som går ut på att minimera spill i varje led, vare sig det handlar om arbetstid eller material.

Begreppet myntades av toyotaingenjören Taichi Ohno (1912-1990)

Låg till grund för amerikanska Lean Production som blev populärt under 1980-talet.

<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/enbart-hanplantor-kan-oka-skorden/">Enbart hanplantor kan öka skörden</a>

<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/starthjalp-till-litet-jordbruk/">Starthjälp i låda till litet jordbruk</a>

<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/kottbonder-upplever-bast-lonsamhet/">Köttbönder upplever bäst lönsamhet</a>

Japanska biltillverkaren Toyota applicerar sin produktionsfilosofi kaizen - ständig förbättring, på den mest traditionella av japanska näringar - risodling.

Japanska biltillverkaren Toyota överför sin produktionsfilosofi kaizen - ständig förbättring, på odling.