De flesta får litet gårdsstöd

80 procent av EU:s jordbruksstödmottagare får 20 procent av det totala stödet. I de 12 nyaste medlemsländerna får hela 96 procent mindre än 44 000 kronor i årligt gårdsstöd. För de 15 äldre medlemmarna är motsvarande siffra 71 procent. Siffrorna gäller 2010 års utbetalningar och offentliggjordes av EU-kommissionen i veckan.

Kommissionen använder statistiken för att lyfta fram sin jordbrukspolitiska ambition att jämna ut gårdsstöden i EU något. Dels mellan medlemsländerna men också mellan de som får mest och de som får minst. EU-kommissionen vill bland annat ha ett stödtak på 300 000 euro, med gradvisa nedskärningar från 150 000 euro, men förslaget har mötts med kallsinne från många medlemsländer.

I en analys som medföljer stödsiffrorna skriver kommissionen att gårdsstöden till stor del är baserade på ersättning för förlorade inkomster när stödpriserna sänktes. Stora gårdar hade större förluster och fick därför högre kompensation. Enligt kommissionen har gårdsstöden spelat ut sin roll som ersättning och i stället fått större betydelse för att stabilisera lantbrukens inkomster, oavsett storlek.

I Sverige finns den största gruppen gårdsstödsmottagare, en femtedel, i spannet mellan 4400 och 11 000 kronor. 64 procent av de som får gårdsstöd får mindre än 44 000 kronor. Färre än en halv procent får så mycket i stöd att de riskerar att få dem nedskurna om EU-kommissionens stödtak blir verklighet. Det är samma siffra som för EU i medel.

Totalt betalades ungefär 350 miljarder kronor ut i gårdsstöd till 7,9 miljoner mottagare 2010. Av dessa fick knappt 4000 mer än 2,6 miljoner kronor. Överlägset flest stormottagare, 1660 stycken, finns i stödtakskritiska Tyskland. Näst flest, 390 stycken, finns i Tjeckien som inte heller vill ha några begränsningar för gårdsstödens storlek.