Totalt användes 5,6 miljoner kubikmeter trä i Sverige under 2016. Det mesta kom från svenska sågverk. Importen var 120 000 kubikmeter.

Just nu byggs det mer i Sverige än på nästan 25 år. Men någon större effekt på försäljningen av trävaror har det inte. Ökningen av lägenheter i flerbostadshus är störst, och till sådana hus är trä ett ovanligt byggmaterial.

I ATL lyfter vi gärna fram träbyggande. Vi skriver om broar i trä och höghus med trästomme, men dessa byggnader är ovanliga. Cement och betong är vanligaste byggmaterialet, och sanningen är att det inte går åt särskilt mycket trä i svenska nybyggen. Volymerna sågade trävaror som går till den svenska marknaden har legat stabilt på drygt fem miljoner kubikmeter de senaste fyrtio åren. Förra året segade sig volymen upp till 5,6 miljoner kubikmeter.

Vanliga enfamiljshus byggs ofta i trä och till ett sådant går det åt 25-30 kubikmeter trä. Förra året byggdes 13 000 småhus, vilket betyder en total förbrukning på uppemot 390000 kubikmeter. Det är lika mycket som produceras vid ett hyfsat stort sågverk. Men det finns många sågverk i Sverige. Den totala produktionen ligger kring 18 miljoner kubikmeter.

För att trävolymerna till nybyggandet ska öka rejält, krävs det att vi bygger flerbostadshus, skolor och sjukhus i trä. Endast cirka 10 procent av flerbostadshusen som byggs i dag är i trästomme. För offentliga byggnader finns ingen tillförlitlig statistik. Men klart är att Sverige ligger efter jämfört med exempelvis Norge där det finns en tradition av träbyggande, och jämfört med Storbritannien där det finns ett miljötänkande som genomsyrar offentligt byggande, vilket främjar träanvändningen.

Flerbostadshusen i Strandparken i Sundbyberg är byggda i trä. Om alla flerbostadshus som byggdes förra året hade varit sådana, hade det gått åt totalt drygt 700000 kubikmeter. Nu var siffran bara 70 000.

Även möbler och annan inredning har stor betydelse. På 1970-talet hade var och varannan familj köksbord och köksstolar i furu, och en gillestuga med träpanel. I dag är det sällsynt i ett nybyggt, nyinrett hem och andelen trä som går till den svenska möbel- och snickeriindustrin är numera bara 4 procent.

För sågverk som exempelvis Ingarps Trävaror i Småland som levererar mycket till Anebyhusgruppen, har den svenska nybyggnationen stor betydelse. För andra företag är påverkan inte lika stor. Sågverk som har en impregneringsanläggning påverkas dock indirekt, när efterfrågan på impregnerade brädor till altaner, sophus och cykelskjul ökar.

Det går åt mer trä vid renoveringar än vid nybyggen. ROT-sektorn står för 40 procent av träförbrukningen i Sverige, medan endast 23 procent går till nya byggnader.

Det går äntligen bättre för sågverksindustrin och det gynnar även skogsägarna som fått se höjda priser på timmer de senaste månaderna. Den svenska hemmamarknaden är den enskilt största för sågverken, men utan exportmöjligheterna överlever inte sågverksbranschen. Därför är det bra att det byggs mycket i Europa, Asien och USA. Trä är inte det dominerande materialet i byggen där heller, men de finns fler amerikaner, britter och kineser än det finns svenskar och det gör att efterfrågan på trä ändå ökar på världsmarknaden.

Den optimistiske kan konstatera att det finns stor potential för träbyggandet i Sverige. Men det sker inte automatiskt. Det pratas mycket om att välja svenska livsmedel och det är bra, men det är också dags att prata om svenska trävaror. Vet du varifrån träet kom när du köpte en hylla på Ikea senast? Och när du byggde nytt djurstall, var det en trä- eller stålkonstruktion?

Det krävs dessutom en industriutbyggnad som klarar ökat träbyggande. Martinsons och Stora Enso har satsat, men fler aktörer behövs.

För att trävolymerna till nybyggandet ska öka rejält, krävs det att vi bygger flerbostadshus, skolor och sjukhus i trä skriver ATLs skogsreporter Birgitta Sennerdahl i en marknadsanalys.

Just nu byggs det mer i Sverige än på nästan 25 år - men någon effekt på försäljningen av trävaror har det inte skriver ATLs skogsreporter Birgitta Sennerdahl i en marknadsanalys.