Det var för två år sedan som Lotta Wiringe och hennes man Hans på Väse Prästgård utanför Kristinehamn konstaterade att det inte gick längre. Intäkterna täckte inte på långa vägar utgifterna och mjölkpriset bara fortsatte att sjunka. Landshypotek sa att de skulle få träffa två personer – de två konsulterna.
"De beter sig som en gerilla"
För Lotta Wiringe blev mötet med Landshypoteks konsulter chockartat. "Jag trodde att vi skulle få hjälp att hitta lösningar. Givetvis ska man göra rätt för sig men som de far fram är förfärligt. De beter sig som en gerilla."
– Vi trodde att de skulle hjälpa oss att hitta lösningar. Men det stod snabbt klart att det enda alternativet för dem var en försäljning. De pressade oss till det yttersta och hade en fruktansvärt dålig attityd. Jag grät efter varje möte.
Satsade stora pengar
Paret Wiringe gjorde en stor investering 2009 och utökade produktionen från 60 kor uppbundet till 130, samt ett nytt stall och två robotar. Just då var mjölkpriset högt och kring decennieskiftet skedde stora investeringar i mjölkproduktionen.
– Det var satsa eller lägga ned som gällde då. Det var den känslan som rådde, säger Lotta Wiringe.
Som de flesta nyinvesterade fick de problem med att komma upp i produktion. Man sålde av skog för att få in kapital men marginalerna blev allt mer ansträngda. I september 2015, efter i princip ett och ett halvt år av fallande priser, gick det inte längre.
– Då kontaktade de oss igen och sa att ”ni måste sälja”, och den här gången var de om möjligt ännu otrevligare.
Man försökte få till ett generationsskifte så att sönerna skulle kunna ta över, men förutsättningarna ansågs vara för dåliga.
– I den vevan kallade de en av mina söner för en bortskämd skitunge.
Kände stor lättnad
Gården lades ut till försäljning i slutet av 2015. Konkursboet uppgick till cirka 35 miljoner kronor. Paret lyckades få en extern köpare som nu driver gården i ett driftbolag tillsammans med två av sönerna.
– Där känner vi en stor lättnad. I efterhand kan vi ju också konstatera att det inte hade gått även om vi fortsatt kämpa. Det var en oerhört pressad tid och det är skönt att den är över.
"Förlorat sin identitet"
Framåt hösten ska Lotta börja arbeta en del för organisationen Sveriges Mjölkbönder. Samtidigt som hon måste ta tag i en personlig konkurs.
– Jag är inte knäckt. Långtifrån, och jag har ju kvar kontakt med djur och produktion genom mina söner, men det känns lite som man förlorat sin identitet.
Men när det gäller banken och deras agerande är hon besviken.
– Det finns ingen anledning att bete sig som de gjorde. Det var ett svårt läge i alla fall. Jag vet att det är många bönder som råkat ut för dem och som känner likadant.
LÄS MER: Bönder pressas till konkurs
Väse Prästgård
Gården ägdes av kyrkan fram till mitten av 1990-talet då paret Wiringe köpte loss den. Hans Wiringes familj har brukat den sedan 1950-talet.
Lotta Wiringe satt i Milkos styrelse fram till 2011. Hon har även varit aktiv LRF Värmlands styrelse där hon främst jobbade med medlemsfrågor.