Birgitta Ohlsson är rädd att EU håller på att bli förbisprunget av piggare ekonomier. De är snabbare, mer innovativa, modernare.
Sveriges EU-minister finner EU:s ekonomiska prioriteringar hopplöst urmodiga. Hon jämför gärna med tillväxtmaskiner som Indien och Kina och konstaterar att de, till skillnad från EU, inte lägger över 40 procent av sin budget på jordbruksstöd.
Avvägningar
Vad som saknas i den jämförelsen är att EU:s budget inte är direkt översättbar till en statsbudget. EU har till exempel inga utgifter för socialpolitik eller hälsovård. Ser man på jordbrukspolitikens del av Sveriges hela budget ligger siffran på strax över en procent.Birgitta Ohlsson svarar på frågan om det är rättvisande att göra sådana jämförelser genom att prata om avvägningar som måste göras inom EU:s budget: Mer pengar till forskning och innovationer, mindre till jordbruket.– Politik är att våga prioritera. Jag tycker inte det är hållbart som det ser ut i dag.I diskussionerna kring EU:s nästa långtidsbudget siktar Sverige på att minska EU-kommissionens förslag med 10 procent. På jordbruksområdet bör direktstöden sänkas rakt av.
Fasa ut
Av förhandlingsskäl vill Birgitta Ohlsson inte säga hur stora nedskärningar Sverige strävar efter. Hennes personliga åsikt kan hon däremot avslöja.– Som liberal skulle jag vilja gå ännu längre och fasa ut stöden på sikt.Birgitta Ohlsson påpekar att jordbruket åtnjuter subventioner som ingen annan bransch har. Frågan om jordbruket är en bransch som alla andra får ett något undvikande svar.– Det är klart att matförsörjningen är en viktig del av våra liv men samtidigt måste jordbruket moderniseras.
Kollektiva nyttigheter
Exakt hur jordbruket moderniseras av nedskurna gårdsstöd är EU-ministern lite svävande om. Men hon är klar över att hon vill ge pengar till är kollektiva nyttigheter.Det är en populär term i jordbruksdebatten, delvis för att den är positivt laddad men tillräckligt vag för att fungera både för reformatorer och konserverare.En del ser livsmedelsproduktion i sig som en kollektiv nyttighet. Det gör inte Birgitta Ohlsson.Hon exemplifierar med miljötjänster som öppna landskap och biologisk mångfald. Stöden ska motsvara vad det kostar att utföra åtgärderna, inte mer. För Birgitta Ohlsson vill inte att den gemensamma jordbrukspolitiken ska vara ett inkomststöd.
Kan variera
Men faktum är att i snitt 20 procent av en svensk bondes inkomster är stöd.Ställd inför den siffran och frågan om svenskt jordbruk skulle överleva med en femtedel lägre inkomst säger Birgitta Ohlsson att det kan variera från en sektor till en annan. Vilka sektorer som skulle klara sig säger EU-ministern inte.Men Birgitta Ohlsson ser trots allt ett egenvärde i svensk jordbruksproduktion. Något mål för den produktionen vill hon dock inte ha.– Jag kan ha svårt för en del former av självförsörjningsretorik; att alla varor ska produceras överallt hela tiden.Birgitta Ohlsson kritiserar gärna enskilda delar av jordbrukspolitiken, men har svårare att presentera alternativ eller backa upp kritiken med fakta.
Provocerande
I en intervju i Djurens Rätts tidning hävdar hon att "ett sjukt och förvridet stödprogram till köttindustrin" orsakar plågsamma djurtransporter i Europa. Vad det skulle vara för stöd kan hon inte påminna sig nu.Hon säger att det är provocerande att storgodsägare får så höga stöd, men det svenska förslaget att skära ned gårdsstöden rakt av gör ingenting för att jämna ut det förhållandet.Alla försök att få henne att diskutera eventuella konsekvenser för jordbruket landar på samma plats: EU:s pengar räcker inte till allt, jordbruksstödet måste skäras ned.– Ska vi ha mer polissamarbete mellan länder, ska vi kunna erbjuda ett robustare system för att hjälpa flickor som fallit offer för trafficking och ska vi vara världens vassaste miljöorganisation? Där har jordbruket i och för sig en viktig roll, genom att bli miljövänligare, men det finns också andra utmaningar.