Fredrik Stork

Den brasilianska oxfilén marknadsförs under parollen naturkött, och ska därmed vara noga utvalt. Djuren har fått låg antibiotikamedicinering och har fått gå ute stora delar av året. En beskrivning som också stämmer väl in på svensk produktion.

Kooperationens stormarknad, som numera ofta marknadsförs under namnet Stora Coop, lyfter i år särskilt fram det brasilianska naturköttet med en egen faktaruta i sin marknadsföring inför nyår.

För tredje året i rad har <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/harifran-kommer-oxfilen-till-nyarsafton/">ATL granskat vilka produkter som lyfts fram i livsmedelskedjornas reklamblad</a>, och i Coops marknadsföringsmaterial får vi bland annat veta att det brasilianska naturköttet är noga utvalt, och att uppfödningen uppfyller Coops egna djuromsorgskrav och de krav som kooperationen ställer på antibiotikaanvändning. Att djuren får ströva fritt under stora delar av sin uppväxt, och att uppfödningen inte leder till någon regnskogsskövling, samt att allt kött fraktas med båt får vi också lära oss.

Frågan är varför det svenska köttet inte lyfts fram på samma sätt?

– Absolut – och 90 procent av det kött vi säljer är svenskt. Man ska ha med sig att vi verkligen försöker sälja svenskt kött, och just utbildningen som du beskriver kommer vi också att jobba med inom ramen för vår nya hållbarhetsdeklaration. Sedan tror jag även att vi lyfter fram detta, även om vi inte gör det i just den här reklamkampanjen, säger Charlotta Szczepanowski, som är hållbarhets- och kvalitetschef på Coop.

Hur kan ni garantera att köttet inte leder till regnskogsskövling?

– Vi ställer krav, men är också nere och gör egna kontroller. Köttet kommer inte från delstater som ligger i Amazonas.

Man skulle också kunna se det som att stora inköp från just Brasilien riskerar att stimulera ökad regnskogsskövling. Hur kan Coop friskriva sig från det?

– Vi väljer att samarbeta med enskilda leverantörer och inte enskilda länder. Sen är 90 procent av allt kött som vi säljer svenskt, och det jobbar vi väldigt mycket med. Vi anser precis som andra dagligvaruhandlare att köpbojkott från ett enskilt land är ett politiskt ställningstagande som i så fall regering och riksdag får göra.

Hållbarhetsdeklarationen som ni håller på att ta fram, betyder den att ni kommer ändra strategi på något sätt i förhållandet mellan svenska och utländska inköp av exempelvis kött, mejeriprodukter och pasta?

– Det viktiga för oss och för mig är hur varan är producerad. Där vet vi att Sverige redan har bra regler, och hela vårt mål med hållbarhetsdeklarationen är att lyfta fram riktigt bra produkter och hela tiden förbättra de produkter som är mindre bra. På så sätt driver vi hållbarhetsarbetet framåt. Det här kommer både mynna ut i ett inköpsverktyg och ett instrument mot kund, som gör att vi kan agera snabbare.

Vad betyder svenskt kött för dig?

– För mig som jobbar med hållbarhetsfrågor är det viktigt hur produktionen sker, och där ser vi att det svenska köttet ligger mycket bättre till jämfört med nästan allt annat kött från andra länder. Det gör att vår försäljningsandel på 90 procent känns väldigt bra för mig.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/harifran-kommer-oxfilen-till-nyarsafton/">ATL kartlägger: Härifrån kommer nyårsfilén</a>

Genom en riktad ruta i Coops nyårsblad får livsmedelskedjans kunder lära sig allt om varför just brasilianskt kött är så bra och hållbart. ATL ringde upp Coops hållbarhetschef för att fråga om varför svenskt kött inte lyfts fram på samma sätt?

Hållbarhetschefen: Det viktiga för oss är hur varan är producerad.

Därför lyfter Coop fram brasiliansk oxfilé

Lantbruk

Lyfter fram låg antibiotikamedicinering och att djuren har fått gå ute stora delar av året. Att svenska djur föds upp på liknande sätt nämns inte.