Marion Palm

Att vara transparent och öppen kring sin produktion är viktigt för Jonas Würtz. Han bjuder ofta in till gårdsbesök.

Jonas Würtz har vad han kallar en ”öppen gård” och tar ofta och gärna emot besök. Han köpte gården Evansmide och började som grisuppfödare 2007 utan att ha någon lantbrukarbakgrund i familjen.

Han menar att hans relativt korta tid i branschen gör att han kan se på dansk grisproduktion med fräscha ögon.

– Jag vill driva en öppen, transparent verksamhet som jag kan vara stolt över. Därför är det viktigt för mig att ta emot besökare och visa hur grisarna har det hos oss.

Han har också en stor skara erfarna grisbönder runt sig. När han köpte gården 2007 gick han ihop med familjen Mogensen som varit grisproducenter sedan 1970-talet. Tillsammans med bröderna Mads och Martin Mogensen driver Jonas Würtz sju gårdar i det gemensamma företaget Go gris.

– Det är alltid en styrka att samverka. Vi är tre personer, vilket gör att det alltid finns någon som kan lyfta de andra, säger Jonas Würtz.

För att hålla koll på suggornas hull använder han en scanner.

Jonas Würtz är den i företaget som har ansvar för suggorna. På sin gård har han 1 000 suggor och en produktion av 35 000 sjukilosgrisar per år.

När ATL är på besök visar han upp hela stallet och vi börjar i den första delen där de nyanlända suggorna står i karantän under sex till sju veckor innan de förs vidare in i produktionen. Kraven på suggorna är att de ska vara lugna och ha minst 14 funktionsdugliga spenar. För att se till att suggorna är lugna i hanteringen är det redan här, under första stadiet av deras liv på gården, viktigt att bygga relationer mellan personalen och grisarna.

När djuren får Altresyn, ett medel man styr suggornas brunst med, blandas det med hallonsaft vilket gör att de gärna tar emot medlet samtidigt som de får en klapp på huvudet.

– Mitt mål är att vi ska kunna ha kvar djuren i produktion under så lång tid som möjligt, säger Jonas Würtz.

Han tycker att man ska ta efter mjölkproducenternas sätt att se på kons produktion över en livstid och betrakta suggorna på samma sätt.

Grisningsstallet byggdes 2012. Här går suggorna lösa i box med sina kultingar efter fyra dagar.

Ett sätt att se till att djuren håller länge i produktion är att kontrollera hull och vikt. När Jonas Würtz för några år sedan tog emot ett studiebesök från Holland fick han tipset att skaffa en scanner för att mäta hullet. Med den kan han se till att suggorna har rätt mängd späck när de grisar, målet är 15-18 millimeter.

– Nu har vi mycket bättre precision och bättre kontroll på suggorna. Vi behöver inte alla göra egna bedömningar utan vi vet vad de ligger på och kan justera fodergivan efter det.

Go gris är ett grisföretag som innefattar sju gårdar. Jonas Würtz driver företaget tillsammans med Mads och Martin Mogensen.

Innan det är dags för grisning går suggorna på lösdrift. Där kan djuren välja om de vill ligga för sig själva eller vara med de andra grisarna. Här har suggorna också tillgång till ensilerat gräs, något som är väldigt populärt bland suggorna. En fördel med detta är enligt Jonas Würtz att djuren blir friskare.

– Mitt mål är att ha 100 procent lösgående system för suggorna. Resultaten vi sett här är att suggorna mår mycket bättre i systemet, men dödligheten för kultingarna är 2-3 procent högre.

På sin gård har Jonas Würtz 1 000 suggor och en produktion av 35 000 sjukilosgrisar per år.

Vid grisningen står suggorna i fast system under fyra dagar innan de får mer utrymme att röra sig på. En skyddsgrind flyttas då undan och både suggan och kultingarna kan röra sig fritt i boxen.

– Jag tror på lösgående system och därför väljer jag att satsa på det. När jag började jobba med grisar såg jag bara bakdelen. Nu har vi mycket bättre kontakt med djuren, säger Jonas Würtz.

Jonas Würtz vill bygga för lösgående produktion när stallet renoveras och byggs till. Han hoppas att det höga grispriset håller i sig och han vill bygga ut i etapper.

Danska grisbonden Jonas Würtz har ett orubbligt mål för sin produktion – ett helt lösgående suggsystem. Han började resan dit 2012.– När jag började jobba med grisar såg jag bara bakdelen. Nu har vi mycket bättre kontakt med djuren.

Ser flera fördelar med systemet: ”Vi har mycket bättre kontakt med djuren”.