Den genmodifierade arealen växer världen över, och snabbare i EU än totalt, men det är från en mycket låg nivå om man jämför med länder som Brasilien och USA.
De som vill använda genmodifierade grödor i EU hålls tillbaka av att godkännandeprocessen är långsam. Varje beslut tar längsta möjliga väg genom byråkratin, då det alltid finns tillräckligt många länder som är helt emot genmodifiering.
Inte blockera
Nu föreslår Danmark att länder ska kunna göra upp med agrokemiska företag om att få förbjuda deras produkter. Tanken är att om ett gmo-skeptiskt medlemsland kan skydda sitt eget jordbruk från genmodifierade grödor så behöver de inte blockera godkännande för odling i övriga EU.För de agrokemiska företagen skulle vinsten vara en snabbare väg till marknaden i länder som faktiskt är intresserade av det de vill sälja.
Blandade reaktioner
Det danska förslaget har fått blandade reaktioner. Det ifrågasätts om det skulle hålla rättsligt, och om det inte innebär att den gemensamma marknaden bryts upp.Idén med större frihet för enskilda medlemsländer att besluta om gmo-odling lanserades av EU-kommissionen 2010. Sedan dess har man diskuterat vilka skäl som ska vara giltiga för att ett land ska kunna förbjuda en gröda som godkänts på EU-nivå.Sverige är försiktigt positivt till de danska ändringar som gjorts för att förtydliga vilka grunder som kan åberopas.I den senaste versionen från det danska ordförandeskapet har de tagit bort hänvisningar till miljöskäl. Miljökonsekvenserna anses täckas av den granskning livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa gör.
Mer gmo
Enligt den gmo-positiva organisationen ISAAA odlades det genmodifierat på 160 miljoner hektar 2011, en ökning med 8 procent från föregående år.Överlägset störst är USA med 69 miljoner hektar, följt av ett tiotal större odlingsländer. Den blygsamma odlingen av Amflorapotatisen i Haparanda gör Sverige till världens 27:e största gmo-nation.