Birgitta Sennerdal

Timmerpriset är det viktigaste för skogsägarens rotnetto.

Lantmäteriets minienkät för perioden oktober 2016 till mars 2017 visar att prisökningen i Götaland har stannat upp och till och med minskat marginellt, från 605 kronor per skogskubikmeter till 600 kronor per skogskubikmeter.

När ATL ringer runt och pratar med mäklare, bankfolk och andra i branschen, finns en önskan om att dämpade priser i Sydsverige inte ska vara en tillfällighet, utan att det är en trend som håller i sig.

På tio år har priserna på skogsfastigheter i norra Sverige stigit med 9 procent, i mellersta delarna med 19 procent och i södra Sverige med 41 procent, enligt prisstatistik från LRF Konsult. Flera som ATL pratat anser att priserna i södra Sverige helt förlorat kontakten med verkligheten i skogen.

De allra flesta som köper en skogsfastighet gör det med tanken att den ska ge avkastning. Men om priset är väldigt hög blir avkastningen väldigt låg - under lång tid.

Areals fastighetsmäklare Martin Lindskog i Skåne säger att i höstas kunde det bli budgivningar som gjorde att priserna på mindre skogsfastigheter gick upp med 50 procent - och det i ett läge då virkespriserna stod och stampade. Under våren har det varit lugnare, trots att virkespriserna nu stigit.

Danske Banks bild av läget är dock att priserna fortfarande stiger på marknaden för skogsfastigheter.

LRF Konsults mäklare Magnus Engström i Småland tycker inte heller att marknaden blivit svalare, utan att priserna ligger på en hög och stabil nivå.

Av flera skäl vore det dock vettigt med mer återhållsamma priser på skogsfastigheter.

Riksbankens prognos är att reporäntan stiger i mitten av nästa år. Skogsägare är generellt lågt belånade, men det finns de som har stora lån på sin fastighet och för dem blir det besvärligt när räntorna stiger.

Den dåliga lönsamheten inom sågverksbranschen, <a href="http://www.atl.nu/skog/foradling-ger-battre-lonsamhet/">som ATL flera gånger skrivit om,</a> och den strukturomvandling som sker är oroväckande. Timmerpriset är det viktigaste för skogsägarens rotnetto och vi vet inte vilken betalningsförmåga sågverken har i framtiden, eller hur många sågverk det finns kvar att sälja till.

Just nu förs en intensiv diskussion om äganderätten, och det är i vissa lägen högst osäkert vilken ersättning skogsbrukare får vid skydd av skog. Det borde påverka fastighetspriserna.

Den del av skogsindustrin som använder massaveden ger intryck av att ha framtidstro, men det är en stor utmaning att hitta nya produkter när tidningspappret stadigt minskar. Dessutom finns det mycket massaved och därför betalas den dåligt.

Det låga utbudet av skogsfastigheter som är till salu talar dock för att priserna fortsätter att stiga. I april och maj höjdes både timmer- och massavedspriser i stora delar av landet, och håller virkespriserna i sig lär det också påverka fastighetspriserna i en positiv riktning.

Det genomgående rådet från dem ATL pratat med är att noga tänka igenom ett köp och bestämma sig för ett eget tak om det blir budgivning - och sedan inte gå över taket. Titta på boniteten och räkna ordentligt på avkastningen från skogen.

Visst är det härligt att äga skog och den som gör det vill ofta köpa mer. Men kanske vore det ändå klokt att också lära sig räkna på andra tänkbara investeringar.

Vi kan ha nått ett tak för priserna på skogsfastigheter i Götaland, skriver Birgitta Sennerdal i veckans marknadsanalys.

Fastighetspriserna saknar kontakt med verkligheten i skogen. Ett dyrt fastighetsköp ger låg avkastning från skogen under lång tid.