Mikael Marklund

Ralf Johansson, mjölk- och kycklingproducent utanför Torsås är orolig för vad som ska hända när Telia lägger ned den fasta telefonlinjen som gör det möjligt att koppla upp sig på nätet med ett ADSL-modem.

Tillvaron blir allt mer digital. Inte minst gäller det de gröna näringarna, där ett ständigt växande antal arbetsuppgifter kräver uppkoppling för att kunna skötas enkelt och effektivt.

Men livet på landet kan också innebära ett liv utan digital infrastruktur. ATL har tillsammans med tidningen Dagens Samhälle sammanställt hur långt utbyggnaden av det fasta fibernätet nått bland landets landsbygdskommuner.

På många håll är en majoritet av såväl hushållen som näringsidkarna anslutna till fibernätet även utanför tätorterna. Men det finns också kommuner där de som bor och jobbar på landsbygden i princip helt saknar fast bredband. Torsås i södra Kalmar län ligger sämst till i landet. Där har bara en procent av hushållen och lika många, eller få, av företagen på landsbygden fast uppkoppling.

Klern Bondesson har 30 mjölkkor i Slätafly, söder om Torsås. Fram till i somras gick det bra för honom att komma ut på nätet via ett ADSL-modem. Men i juni klippte Telia kopparnätet.

– Det mobila bredbandet blev sämre då med, säger Klern Bondesson.

Men det är ändå det han måste använda för att sköta bokföringen och annat som kräver uppkoppling.

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/bristen-pa-bredband-dodsstoten-for-landsbygden/">”Bristen på bredband dödsstöten för landsbygden”</a>

– Det går, men det tar tid jämfört med hur det var innan.

Ralf Johansson i Bergkvara utanför Torsås har 110 mjölkkor samt äger en tredjedel i Laduryd lantbruk AB som föder upp frigående höns. Anläggningen har 45 000 höns och 5 000 tuppar. Verksamheter som blir mer och mer beroende av en stabil uppkoppling. Hittills har han klarat sig tack vare sitt ADSL-modem.

– Telia har inte hunnit klippa kopparlinan ännu. Men när de gör det blir det jobbigt, för mobiltäckningen här är riktigt dålig, säger han.

Den dåliga mobiluppkopplingen gjorde också att Ralf Johansson skrotade GPS-styrningen som var monterad på en av hans traktorer.

– Det hackade för mycket så det var ingen idé. Man fick hela tiden vara beredd på att ta över ratten.

Ralf Johansson sitter också i ledningen för den lokala LRF-kretsen.

– Visst hör jag att folk inte är nöjda. Men det skriks inte så mycket, de hoppas nog på att det ska hända något när kommunen nu förhoppningsvis ska ta tag i frågan.

”Telia har inte hunnit klippa kopparlinan ännu. Men när de gör det blir det jobbigt, för mobiltäckningen här är riktigt dålig”, säger Ralf Johansson, jordbrukare i Torsås

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/ledare/staten-maste-gripa-in-for-att-bredband-ska-na-hela-landet/">Bredband åt alla – ett tomt löfte för landsbygden</a>

Att problemen ska lösa sig i brådrasket tror han dock inte.

– Jag skulle tro att vi har fiber här inom fem år. Men hur det ska gå för de som bor i den riktiga glesbygden, det vet jag inte. Där de måste gräva flera mil för att bara några enstaka hushåll ska få fiber.

Gunnar Liljebäck kallar sig själv Sveriges nordligaste spannmålsodlare. På sin gård i Överkalix har han spannmål på 80 hektar, ett 20-tal dikor samt 650 hektar skog. Fram till förra våren gick det bra för honom att ta sig ut på nätet via ADSL-modemet, men när isen gick på Kalixälven rev den ner några stolpar och då rök ledningen. Och eftersom Telia ska lägga ner kopparnätet snart så kommer de inte att fixa det, tror Gunnar Liljebäck.

Nu är han utlämnad till mobilnätet.

– För mig går det någorlunda. Jag ingen datanörd utan betalar bara räkningar, kollar mejl och sådant. Och här har vi i alla fall en någorlunda mobiltäckning. Men det finns byar här som knappt har någon täckning alls.

Jenny Karlsson, ordförande för LRF Norrbotten bekräftar det.

– Jag har ingen exakt siffra men det är lättare att räkna byar som har tillgång till bredband än de som inte har, säger hon.

Därför är hon upprörd över att Telia redan börjat plocka ner det fasta nätet.

– Vi har fått ett löfte om att det ska komma fiber snart. Men det har inte blivit verklighet ännu.

Politikerna ser den digitala infrastrukturen på landsbygden som en ”antifråga”, enligt henne.

Men är frågan politikernas ansvar?

– Det tycker jag nog. Både nationellt och regionalt har politiker ett ansvar. När det är val kliver de fram, bröstar sig och säger att nu ska det bli bredband överallt. Nu är det dags att visa att de menar vad de säger.

<h3>Gårdsfakta</h3>Ralf Johansson driver en mjölkgård tillsammans med sin bror Anders Johansson.Antal djur: 110 kor plus rekrytering.Avkastning per ko: 11,9 ton ECM.Areal: 200 hektar varav 90 arrenderas. 100 hektar är vall, 30 hektar majs och resten spannmål. Bröderna äger också hälften i Laduryd lantbruk AB som föder upp frigående höns, en verksamhet som startade i februari 2018. Övriga 50 procent i Laduryd lantbruk ägs av Magnus Svensson.Antal djur: 45 000 höns och 5 000 tuppar.Omsättning: 2 838 000 kronor. Rörelseresultat: 813 000 kronor.Vinstmarginal: 19 procent.

I Torsås och Överkalix är avsaknaden av digital infrastruktur sämst i landet, visar siffror som ATL och Dagens Samhälle sammanställt. ADSL-modem har varit en räddning för många lantbrukare.– Men snart ska de klippa kopparnätet. Då blir det stora problem, säger Ralf Johansson, mjölk- och kycklingproducent i Torsås.

Från norr till söder: Här är kommunerna som har glömts bort.

Kommunerna med sämst uppkoppling: ”Blir problem”

Djurhållning

Torsås och Överkalix är kommunerna som ligger sämst till när det gäller fiber på landsbygden.