- Det är viktigt att införa obligatoriska moment om arbetsmiljöfrågor i undervisning för att ändra attityder och vända olycksstatistiken, menar Kerstin Nilsson, forskare i arbetsmedicin vid Lunds universitet och arbetsvetenskap vid SLU.
Bristande kunskap bakom barnolyckor i lantbruket
Fyra till sju barn omkommer årligen tragiskt i det svenska lantbruket som därmed placerar sig som en av Sveriges farligaste arbetsplatser. Det är ungefär på samma nivå som för tio-femton år sedan.
Att så många barn omkommer varje år i det svenska lantbruket är tragiskt och enligt Kerstin Nilsson, ligger en stor del av orsaken bakom statistiken i den högre lantbruksundervisningen. Det förebyggande olycksarbetet är inte obligatoriskt ämne. Under de senaste åren har tvärtom medlen minskat till den här typen av studier.
- Det finns inga undervisningsmoment om arbetsmiljö på de högre utbildningarna för de som är- och kommer att bli chefer inom lantbruk.
- Arbetsmiljön är nedprioriterad i högre lantbruksutbildning och forskningsanslagen går nästan uteslutande till produktionsfrågor. Det är som om kopplingen mellan produktion och olyckor märkligt nog inte märks, tillägger Kerstin Nilsson.
Skadas och förolyckas barn påverkas ju produktionen i högsta grad och kan lamslå ett bruk för mycket lång tid framåt.
Med kompisar på farliga platser
Hur ser då olycksstatistiken ut i dag för barn i lantbruksmiljö?
- Cirka 30 procent av olyckorna på lantbruk drabbar en familjemedlem. 60 procent av olyckorna med barn inblandade, sker när vuxna är i närheten.
- Ofta vill barnen visa upp lite spännande miljöer för sina kompisar och en ökad risk är när barnen är ensamma med sina kamrater. Av olyckor på lantbruk drabbar var fjärde ett barn som inte bor på gården, säger Kerstin Nilsson.
- Vi ser sjuåringar som kör traktorer ensamma. Vi har talat med föräldrar som berättat med stolthet om att deras barn kör traktorer med släp själva och om små barn som är med vid hanteringen av stora djur.
Felbedömda faror
- Mer benägna att felbedöma faror för barn i lantbruket är de som fått lantbruksyrket i arv. De har en attityd att yrket som bonde ska läras från grunden, medan de som inte är uppväxta på lantbruk är mer försiktiga. De skiljer oftare på arbetsmiljön och hemmiljön på gården, säger Kerstin Nilsson.
Kerstin Nilsson, som även undervisar på SLU menar att vi måste lära oss att se lantbruket som en livsmedelsindustri och synliggöra skadestatistiken, samtidigt som vi arbetar med att förändra arbetsmiljön.
- En byggnadsarbetare tar inte med sina barn på bygget. Att hålla barn ute från farliga arbetsplatser bör även vara självklart på lantbruk som är en av Sveriges farligaste arbetsplatser.