Mikael Marklund

Att vädra ut de unkna värderingarna från skogsbranschen kan hjälpa med rekryteringsproblemen, menar ATL:s Mikael Marklund.

Skogsstyrelsens siffror ger svart på vitt att det finns mycket att ta itu med för att få in fler kvinnor i skogsbranschen. Andelen tjejer på den gymnasiala skogsutbildningen 2017/2018 var 20 procent. En liten förbättring jämfört med 2009/2010 då andelen var 11 procent.

Andelen kvinnor sysselsatta i skogsarbete* var 2017/2018 bara 15 procent. Vilket är en procentenhet lägre än 2009/2010. Andelen kvinnliga skogsentreprenörer har sjunkit med 20 procent från 2009/2010 till 2017/2018. Av det totala antalet är de nu bara 4 procent.

Den enda kategori där kvinnorna är i majoritet är enligt Skogsstyrelsens undersökning när det gäller doktorander i skogsvetenskap på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Nu är det givetvis inte bara unkna värderingar från svunna tider som får kvinnor att tveka inför att ta på sig stålhätteskorna och ge sig ut och jobba i skogen. Att lönen ofta är lägre än vad ansvaret och komplexiteten på arbetsuppgifterna borde resultera i spelar säkert också in. Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån är medelinkomsten för en maskinförare i skogen 27 600 kronor i månaden. De som kör anläggningsmaskiner tjänar 4 500 kronor mer.

Men det är inte bara kvinnor som har aversioner mot mossig sexism. Allt fler män i olika åldrar vänder sig också mot machokulturen. Sedan är det kanske mina fördomar som kommer i dagen här, men gubbar som höhöar åt blondinskämt och uppskattar kalendrar med tjejer som ålar på motorhuvar har kanske inte heller den mest välkomnande inställningen till personer med annan hudfärg och en svenska som inte innehåller dialektala uttryck utan oortodox meningsbyggnad och satsmelodi.

Dessutom kan det också vara så att de som har en delvis annan inställning än dessa gubbar till bland annat genusfrågor också har en annan inställning till jobbet och maskinerna. Möjligen kör de lite lugnare, givetvis utan att ge avkall på produktionskravet, vilket i så fall sparar både bränsle och minskar slitaget.

Så att städa ut sunkigheterna kanske både förbättrar lönsamheten och gör det lättare att få fler att kliva in i skotarhytterna. Betydligt fler till och med.

För behovet att öka rekryteringsunderlaget är stort i dag. Men kan bli ännu större om några år. Och kanske även drivas på av ett behov att hitta nya kompetenser som väger tyngre än att ha vuxit upp på en bondgård och kört traktor lika länge som man kunnat cykla.

I dag är problemet att hitta maskinförare som vill sitta ensam i en skotare eller skördare. I morgon kan det handla om att hitta operatörer som sitter tillsammans med andra operatörer och övervakar ett större antal autonoma fordon som gör allt från gallrar till planterar. Detta i en atmosfär som kanske är fri från tallbarrsdoft, men förhoppningsvis också från förlegade fördomar. För annars kommer inte dagens och morgondagens unga att vilja vistas där.

Därför gäller det att visa att skogen är en arbetsplats för alla. Oavsett kön, ålder och härkomst.

* = Avverkningsarbete, skogsvårdsarbete och övrigt skogsarbete som till exempel virkesmätning inom det storskaliga skogsbruket

Det finns ett antal unkna värderingar att vädra ut ur maskiner och personalvagnar. Vilket sannolikt skulle underlätta det stora rekryteringsbekymret – samt kanske även hålla nere underhållskostnaderna, skriver ATL:s Mikael Marklund.