Marcus Frennemark

Byggfrågorna ligger i tiden. Det visar inte minst den livliga i debatten kring Jordbruksverkets tävling om framtidens smarta stall.

Men först en titt på de senaste årens statistik över förprövade djurplatser. Förprövningen är den traditionella indikatorn över lantbrukarnas vilja att bygga djurstallar. Det planerade stallet prövas ur djurskyddssynpunkt och alla antar att godkända djurplatser också förverkligas. Så är det troligen också, men det finns en eftersläpning i tiden och det saknas nationell statistik över godkända, byggda djurplatser.

Förprövningsstatistiken är känslig för konjunkturen i den aktuella branschen. Med pressad lönsamhet i dag är det få som vågar se 10-20 år framåt i tiden och planera för en bygginvestering.

Så är det sedan flera år för mjölkproduktionen. Med det antal mjölkkor som vi har i Sverige och en antagen livslängd på 20 år för ett kostall, så behöver det byggas cirka 15 000 nya koplatser varje år. Utfallet är omkring hälften.

Och det omvända: med ett par års hygglig lönsamhet växer aptiten på att investera i nya stallar. Det kan vi se både för gris- och nötkött där kurvorna pekar uppåt sedan några år.

Men fortfarande är byggaktiviteten för låg i alla branscherna.

Det är dyrt att bygga och de senaste åren har den allmänna svenska byggkonjunkturen varit hetare än vanligt, med bostadsbyggandet som motor. Sveriges Byggindustriers konjunkturindikator visar att de samlade bygginvesteringarna vuxit med nio procent om åren fyra år i rad. I fjol var de totala bygginvesteringarna i Sverige 499 miljarder kronor.

Men det finns tecken på avmattning i byggkonjunkturen. Bostadsbyggandet kommer att minska och prognoserna från byggbranschen pekar på att bygginvesteringarna stagnerar i år och sedan minskar med tre procent under 2019. En så kraftig minskning har vi inte sett sedan 2009, året efter finanskrisen.

De närmaste åren borde alltså erbjuda bra byggpriser även för mindre byggobjekt; dit ju lantbrukets byggnader ofta räknas ur byggindustrins synpunkt.

Framtidens smarta stall finns projekterat och klart. Det kan laddas ner med ritningar, kalkyler och allt från Jordbruksverkets hemsida. I byggtävlingen, som Jordbruksverket genomförde, har tio stallar för produktionsdjur projekterats och jurybedömts. Tävlingen hade strikta ekonomiska ramar med bland annat 15 år som maximal avskrivningstid och krav på tio procents vinstmarginal.

Endast två av de tio tävlingsbidragen klarade nålsögat, men alla tio är väl genomarbetade projekt baserade på siffror från verkliga lantbruksföretag.

Diskussionen efter tävlingen har till stor del handlat om produktpriserna som användes som ingångsvärden var rimliga. Det är synd för de tio rapporterna från tävlingsprojekten är guldgruvor att hämta kunskap från. Här finns såväl ritningar som kalkylmaterial och i grunden finns det ett verkligt lantbruksföretag som bygget är projekterat för.

Byggaktiviteten inom lantbruket styrs i hög grad av kortsiktiga kalkyler. Det är ingen lätt uppgift att få finansiärerna att tro på byggprojekt som kräver upplåning av 20, 30 eller 40 miljoner kronor, inte ens när du kan visa på god lönsamhet historiskt.

Men om du tror på långsiktig lönsamhet och vill vara med i branschen om tio år är det dags att planera för bygge nu.

<h3>Förprövningar 2010-2017</h3>Den som vill bygga ett djurstall ska förpröva anläggningen ur djurskyddssynpunkt hos länsstyrelsen. Jordbruksverket sammanställer årligen de godkända förprövningarna.

Vi måste prata om byggandet. Lantbruket behöver bygga nya stallar för att fånga upp modern teknik och för att klara en konkurrenskraftig animalieproduktion i framtiden.

Lantbruket behöver nya stallar för att klara en konkurrenskraftig animalieproduktion.

Dags planera för framtiden

Politik

Marcus Frennemark: Konkurrenskraftig animalieproduktion kräver förändring.