Kristina Wallin

En man med mask utanför akutmottagningen i Italienska Codogno som stängt på grund av coronaviruset Covid-19.

Giuseppe Palosti är mjölkbonde i Casalpusterlengo, mitt i ett av de isolerade områdena i virusdrabbade Italien. Eftersom många av grannarna blivit utan arbetare, som inte kan eller vågar komma in i området, jobbar han och andra jordbrukare i närheten dubbelt upp för att hjälpa sina kollegor.

– Jag har så mycket att göra att jag knappt hunnit tänka på vad den här isoleringen innebär. Det var först i går när jag behövde en slang till en av maskinerna som verkligheten gick upp för mig, berättar han för ATL.

Leverantören vägrade att åka in i den isolerade zonen, så de stämde möte vid gränsen.

– När jag kom dit var det fullt av journalister och militärer med skyddsutrustning på sig. Mannen som levererade vägrade att komma nära mig, så han lämnade slangen på marken och gick och satte sig i skåpbilen innan jag kunde gå och hämta den. Det kändes som om jag var pestsmittad, trots att ingen i min familj insjuknat, säger Giuseppe Palosti.

Jordbrukarna ber tysta böner om att inget viktigt ska gå sönder, eftersom reparatörerna i de allra flesta fall vägrar att komma. På många ställen kommer inga veterinärer, inga extra traktorer får komma in och företagen som säljer utsäde är stängda på flera håll, eftersom de anställda sitter i karantän.

Jordbrukets omsättning bara i de isolerade områdena uppgår till närmare en halv miljard kronor. Detta är ett av Italiens viktigaste mjölkcentrum, med flera stora mejerier som går på halvfart eftersom de anställda inte kan komma till jobbet. Många gårdar har även rum som de hyr ut åt turister, men den aktiviteten står helt still i hela norra Italien.

Regeringen har bestämt att bankerna måste ge uppskov med lånen, men för att få det måste man gå till ett bankkontor. I de stängda områdena finns inga öppna kontor just nu. För att få komma in och handla mat måste man ha ansiktsmask, men det finns inga att köpa längre.

– Många bönder har fått problem, men hittills har de mesta gått att lösa relativt enkelt. Problemen växer dock dag för dag och om karantänen fortsätter längre än de tänkta två veckorna kommer situationen att bli allvarlig. Det vi oroar oss för nu är att italienska produkter kommer att känna av den obefogade rädslan för att de kan smitta, konstaterar Lorenzo Bazzana som är ekonomiskt ansvarig på jordbruksorganisationen Coldiretti.

Giuseppe Palosti väntar nu på att få mjölkpulver till sina kalvar, men innan leveransen kan komma måste länsstyrelsen ge klartecken. Han fick också en otrevlig överraskning när han sålde djur till slakt i veckan, eftersom priserna rasat.

– Men det svåra är ändå denna känsla av att alla ser oss som smittspridare och skyr oss. Ungdomarna i området mår väldigt dåligt av detta, eftersom de inte får gå till skolan och har en massa tid att sitta och grubbla på. Vi känner alla någon som fått viruset, och själva sjukdomen är inget speciellt om man inte har andra hälsoproblem, så vi är inte rädda för att bli sjuka, men hela situationen känns overklig, förklarar han.

500 mjölkgårdar och över hundra tusen djur finns i de områden som isolerats på grund av coronaviruset i norra Italien. Nu riskerar lantbrukare att drabbas hårt ekonomiskt.– Hela situationen känns overklig, säger mjölkbonden Giuseppe Palosti.

Bara i området som nu satts i karantän finns 500 bondgårdar och över hundra tusen djur.