Sara Johansson

Det har höjts röster för att övergångsperioden till nästa jordbrukspolitik ska vara tvåårig sedan EU-kommissionen föreslog en ettårig. Kommissionen har ännu inte officiellt backat ifrån det, men den allmänna åsikten är att även den nu ser ett år som orealistiskt.

– Det blir med all sannolikhet en tvåårig övergångsperiod, säger Lars Olsson, departementsråd på Näringsdepartementet och central i det svenska arbetet med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, Cap.

Coronapandemin har satt stopp för de jordbruksministerråd som normalt hålls nästan varje månad. Det senaste hölls i januari.

I mars sågs ministrarna via video­konferens, men det enda på dagordningen var coronakrisen. Mötet i april är inställt och även nästa träff, när den nu blir av, lär ske i digital form. På tjänstemannanivå pågår arbete med reformen, men fokus är främst på krisåtgärder.

EU-parlamentet väntas anta en förhandlingsposition som säger att det accepterar en ettårig övergångsperiod om reformen är klubbad senast i oktober. Är den inte det så är det två år som gäller.

Möjligheten för Capreformen att röra sig framåt hänger mycket på vad som händer med EU:s nästa långtidsbudget. Med coronavirusets bärsärkagång över EU-ländernas ekonomier har EU-kommissionen nu gett beskedet att det nya förslaget för långbudgeten kommer den 6 maj.

– Att jordbruket behöver mer hjälp är en läxa vi bör lära av coronakrisen, sa EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski vid ett möte med EU-parlamentets jordbruksutskott i förra veckan.

Om resten av EU-kommissionen dragit samma slutsats återstår att se.

Coronakrisens effekter på Capreformen handlar även om innehållet. Tidigare har ett miljövänligare och mer klimatanpassat Cap varit det officiella huvudtemat för reformen, men i takt med fallande priser ökar andra aspekter av jordbrukspolitiken i vikt.

– Vi måste göra allt för att den nya långtidsbudgeten ska innehålla största möjliga utrymme för marknadsåtgärder, sa jord­bruks­kommissionären.

EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) hoppas på en annan lärdom av den pågående krisen.

– En högre krismedvetenhet och med det en kritisk granskning av det system som vi har bakom oss. Allt från hur fossilberoende vi är till hur mycket vi importerar, och inte bara mat, för att det så kallade moderna jordbruket ska kunna fungera.

Jordbrukspolitiken, och långtidsbudgetens bidrag till den, kan se annorlunda ut när alla har coronaglasögon på sig. Frågan är vilket filter som blir det dominerande.

– Behovet av att hantera corona kommer att vara väldigt stort, så det finns spekulationer om att Cap kan minska ytterligare. Men samtidigt är det ju generellt också ett stort behov av ett starkt Cap, givet att det här även påverkar jordbrukssektorn ute i Europa, säger Lars Olsson.

<h3>Capreformens ursprungliga tidsplan</h3>• EU-kommissionen lade sitt reformförslag för den gemensamma jordbrukspolitiken i juni 2018. Då siktade man på att medlemsländerna i ministerrådet och EU-parlamentet skulle vara överens före EU-valet i maj 2019 och att den nya jordbruks­politiken skulle börja gälla den 1 januari 2021. • Både EU-parlamentet och ministerrådet jobbar fortfarande med att nå intern enighet. • I november 2019 lade EU-kommissionen ett förslag om att skjuta fram reformen ett år, till 2022, med övergångsregler under 2021.

Med reformförhandlingarna nedprioriterade till fördel för akuta åtgärder är en ettårig övergångsperiod i stort sett utesluten. Innehållet i reformen kan också förändras i skuggan av coronaviruset.

Corona försenar Cap ännu ett år

Politik

EU är upptaget med att hantera den pågående coronapandemin och Capreformen bromsas. Även innehållet i Cap kan påverkas av viruset.