Ulf Aronsson

Contortatallen producerar cirka 30 procent mer än vanlig tall. Men den har stor ekologisk effekt och sprider sig fort och hamnar därför i högsta riskklass enligt Artdatabanken.

I Artdatabankens nya klassificering av 1 033 främmande arters effekter på den biologiska mångfalden i Sverige hamnar contortatallen som en av 52 landväxter i den högsta riskklassen. Contortan både sprider sig fort och har en stor ekologisk effekt, enligt rapporten.

I Sverige finns redan uppåt 600 000 hektar contorta, och cirka 4 000 hektar per år anmäls för föryngring med contorta.

Hur påverkas de av den nya klassificeringen?

– Det blir ingen omedelbar påverkan. Det här är ett underlag för att på sikt få fram en nationell förteckning över invasiva arter, men först ska vi göra en kostnadsnyttoanalys över vilka effekter de olika arterna kan ge, säger Jean-Michel Roberge, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen.

Många EU-länder har redan den här typen av förteckningar, som då omfattar mellan 10 och 100 arter.

– Syftet är bland annat att det ska finnas ett regelverk för när staten ska kunna ta till tvingande åtgärder för att stoppa en invasiv art, samt att reda ut hur markägare som drabbas ska kunna få ersättning, säger Henrik Lange, handläggare på Naturvårdsverket.

Utbrottet av tallsvampen diplodia utanför Arlanda häromåret är ett exempel på hur avsaknaden av regelverk gör det svårt att bekämpa invasiva arter. Svampen är ny i Sverige, och Skogstyrelsen rådde markägaren att avverka beståndet för att stoppa spridning. Men någon ersättning från staten gick inte att få, samtidigt som markägaren inte heller kunde tvingas att avverka.

Vad gäller contorta har Naturvårdsverket länge velat begränsa användningen. Men Henrik Lange tror inte att den nya riskklassificeringen kommer leda till några förbud.

– Produktionsarter i skog är det Skogsstyrelsen som ansvarar för, och de har en mer positiv inställning till contorta än vi. Redan i dag finns vissa begränsningar, den får inte planteras i Götaland och delar av Svealand eller närmare nationalparker och naturreservat än 1 kilometer, och Skogsstyrelsen har tidigare föreslagit lättnader, säger Henrik Lange.

Men Jean-Michel Roberge på Skogsstyrelsen vill inte ge några förhandsbesked:

– Jag kan inte spekulera om några restriktioner, det är alldeles för tidigt i processen för att yttra sig, säger han.

Inte heller Henrik Lange kan ännu säga vad processen med en nationell förteckning av invasiva arter kommer landa i.

– Nu ska vi analysera risker och kostnader för olika arter och ha möten med berörda branscher, till exempel skogs- och trädgårdsnäringarna. Flera av arterna i högsta riskklassen är precis som contortan redan etablerade, och det kan vara orimligt dyrt att bli av med dem. Det är nog ingen idé att lista hopplösa arter, som till exempel mördarsnigeln, avslutar Henrik Lange.

I Artdatabankens lista över invasiva arter hamnar contortatallen i den högsta riskklassen. Men några nya restriktioner för användningen är ännu inte aktuella.

Contortan ”en invasiv art” – nu i högsta riskklassen

Växtodling

Contortatallen hamnar i den högsta riskklassen på Artdatabankens lista över invasiva arter.