Malin Eborn

Att sommarens torka innebär att lantbrukare inte klarar att uppfylla sina spannmålskontrakt har diskuterats mycket under sommaren och hösten. Även om odlare varit riskmedvetna och bara sålt delar av den beräknade skörden har årets kraftigt reducerade skördar inneburit att många inte klarar att täcka kvantiteten i avtalet.

Handlare har bland annat då gjort referensavräkningar, vilket innebär krav på ersättning för kostnader som den uteblivna spannmålen innebär för dem. Odlare har i sin tur lyft frågan om det finns möjlighet att hänvisa till force majeure och att torkan innebär en så extrem väderhändelse att de inte behöver uppfylla avtalen och därmed inte är skyldiga att betala ersättningen.

<h3>Väderhändelser inte force majeure</h3>

De stora handlarna har svarat att <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/vader-inte-force-majeure/">väderhändelser inte ingår </a>som force majeure i spannmålskontrakt eftersom det framför allt är just väderhändelser man försäkrar sig mot i dessa.

– Det är köparnas uppfattning och det har jag full förståelse för att man hävdar, säger Rickard Josefson, chefsjurist på LRF-konsult.

Rickard Josefson, chefsjurist på LRF Konsult.

Men det måste inte finnas en force majeure reservation som hänvisar till extrema väderförhållanden inskrivna i spannmålsavtalen. Lantbrukare kan ändå begära jämkning av ersättningskraven från handlare.

Vid spannmålsköp gäller allmänna avtalsregler. Paragraf 36 i avtalslagen ger möjlighet att jämka eller upphäva avtal där förutsättningarna förändrats så mycket att det inte är skäligt att kräva att avtalet ska uppfyllas längre. Jämkning kan innebära allt mellan att odlaren inte ska betala något, upp till det belopp motparten kräver. Odlaren kan i en förhandling därmed hävda att årets torka innebär så extrema förhållanden att hon eller han vill jämka ersättningen i enlighet med paragrafen.

– Om årets torka kan klassas som en sådan extrem händelse, går inte att besvara med ett ja eller ett nej. Det måste en domstol slutgiltigt avgöra och varje ärende måste prövas individuellt, säger Rickard Josefson.

Men eftersom torkan varit nationell och så omfattande finns alltid möjligheten, menar han.

Rickard Josefson påpekar att han förstår handlares ”stenhårda hållning" att villkoren i avtalen gäller trots årets extrema vädersituation.

– Om de började gå med på eftergifter i avtalen skulle det sluta med att alla kräver att betala mindre på grund av torkan. Så det är både ett juridiskt och ett strategiskt övervägande man gör, säger han.

<h3>FAKTA/Så här lyder paragraf 36 i Avtalslagen:</h3>”Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende.Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet.”<h3>FAKTA/Viktigt med rättskyddsförsäkring </h3>• Om handlaren efter förhandling håller fast vid sina ersättningskrav trots att lantbrukaren bestrider dessa med hänvisning till paragraf 36, kan handlaren välja att gå till kronofogden eller stämma lantbrukaren i domstol. • Om ärendet går till kronofogden kan odlaren bestrida betalningsföreläggandet och då kan motparten gå vidare till tingsrätten. För den som ger sig in i en sådan här rättsprocess är det viktigt att veta att man är skyldig att betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader om man förlorar. • Därför måste man kontrollera att man har en rättsskyddsförsäkring för lantbruksföretaget, hur stor självrisken i denna är, samt hur stora belopp den täcker. Men även om man har rättsskyddsförsäkring så innebär en förlust i målet att utgiften blir större än de ersättningskrav som handlaren ställde från början eftersom det alltid tillkommer vissa egna kostnader för tvisten samt självrisken i försäkringen. Det är alltså inte helt riskfritt för odlaren att ge sig in i processen.

Odlare som på grund av torkan inte klarar att fylla sina spannmålskontrakt kan kräva jämkning enligt avtalslagen. Det krävs alltså inte att force majeure till följd av extrema väderhändelser är inskrivet i avtalet.

Avtalslagen ger möjlighet att begära jämkning av spannmålsavtal.

Öppning för drabbade odlare

Lantbruk

Odlare som på grund av torkan inte klarar att fylla sina spannmålskontrakt kan kräva jämkning enligt avtalslagen – utan att force majeure är inskrivet i avtalet.