Ulf Aronsson

Markägaren har lagstadgat ansvar för efterbevakning av skogsbränder. Ett nytt projekt vid Skogforsk ska nu skapa riktlinjer som gör det lättare för markägaren ta det ansvaret.

När räddningstjänsten är klar med den akuta insatsen vid en skogsbrand så är det markägarens ansvar att stå för efterbevakning, detta enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO). Och det kan vara en grannlaga uppgift. Enligt forskare vid SLU var exempelvis 73 procent av den brunna arealen runt Ljusdal 2018 <a href="https://www.atl.nu/skog/organisation-och-kunskap-nyckeln-till-battre-brandberedskap/">bränder som återstartade</a> efter att insatsledningen bedömt dem som släckta.

LSO är inte skriven specifikt för skogsbränder utan generellt för alla typer av olyckor. Därför är det oklart exakt vad som gäller vid skogsbrand, och det saknas också tydliga och enhetliga rutiner för interaktionen mellan räddningstjänst och markägare. Men det ska ett projekt vid Skogsforsk råda bot på.

– Vi ska dels försöka tolka lagens mening, dels skapa checklistor för räddningsledare och markägare så att överlämnande och efterbevakningen fungerar så bra som möjligt, säger Rolf Björheden, seniorforskare på Skogforsk, som leder projektet.

I arbetsgruppen ingår företrädare för MSB, räddningstjänster, Brandskyddsföreningen, Skogsstyrelsen, försäkringsbolag, skogsbolag och skogsägareföreningar.

– En grundbult är att räddningstjänstens insatsledare tydligt informerar markägare vad som krävs för att de ska kunna ta sitt lagstadgade ansvar för efterbevakningen, och det är en stor fördel om den kontakten tas så snart som möjligt. Markägarna behöver få tidig information så att de är på tå i brandbekämpningen. Och räddningstjänsten kan få värdefull information om var de kan hämta vatten, var det finns gödseltunnor som kan användas för släckning och så vidare, säger Rolf Björheden.

”Med bra riktlinjer kan vi hindra att små bränder blir stora”, säger Rolf Björheden.

Men ibland går det inte att få tag på en markägare, de kan vara utbor eller bortresta. Markägaren kan också ha svårt att uppfylla efterbevakningens krav, exempelvis på grund av sjukdom eller hög ålder.

– Räddningsledaren behöver göra en bedömning av skogsägarens förmåga att hantera situationen. Om markägaren är förhindrad att klara kraven kan räddningsledaren sätta in externa resurser för efterbevakningen. Markägaren får sen stå för kostnaden, eller så kan den delvis täckas av den brandförsäkring som jag tycker att alla skogsägare borde ha.

Checklistorna är främst användbara vid de många små rutinartade bränder som inträffar varje år (se faktaruta), och kan då minska risken att de blossar upp igen.

– De stora bränderna i Västmanland och Ljusdal var unika händelser, då blir hanteringen en annan. Men med bra riktlinjer kan vi hindra att små bränder blir stora, säger Rolf Björheden.

En preliminär version av riktlinjerna ska testas av räddningstjänst och skogsägarföreningar under året och förhoppningen är att det ska finnas en färdig version 2022.

<h3>Fakta: Bränder i skog och mark</h3>Räddningstjänsten ryckte i genomsnitt ut för 4 722 bränder i skog och mark per år mellan 2011 och 2020. 15 procent av utryckningarna gällde bränder på produktiv skogsmark, 35 procent gällde annan trädbevuxen mark och 50 procent mark utan träd. I genomsnitt var det drygt 3 550 hektar produktiv skogsmark per år som brann ned. 2014 och 2018 var det storbränder i Västmanland och runt Ljusdal, räknas de åren bort var brandarealen på produktiv skogsmark knappt 440 hektar per år, eller cirka 0,7 hektar per utryckning. Källa: MSB

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/debatt/debatt-prioritera-brandskydd-hogre-i-skogen/">”Brandskydd borde prioriteras högre”</a>LÄS ÄVEN: <a href="https://www.atl.nu/teknik/lista-bekampningsteknik-skogsbrand/">Lista: Här är den nya bekämpningstekniken</a>LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/teknik/sa-bra-ar-den-nya-slacktekniken/">Så bra är den nya släcktekniken</a>

ATL TV: Ny ramp gör skotare till brandfordon

<div style="position:relative;width:100%;padding-bottom:56.25%;"><iframe allow="autoplay; fullscreen" allowfullscreen src="https://api.screen9.com/embed/bKP0C7vc4nQOEQ-1aH_bdiBdssrBJdU1k0Hisnd36BjkcV1IGUecf1DoYz00cvhw" style="border:0;width:100%;height:100%;position:absolute" title="Ny ramp gör skotare till brandfordon"></iframe><script type="application/ld+json">{"@context": "https://schema.org", "@type": "VideoObject", "description": "H\u00e5kan Johansson i Sala tog fram en ramp till st\u00f6rre skotare f\u00f6r att kunna frakta ett lastv\u00e4xlarflak med vattentank och pump ut i terr\u00e4ngen.", "name": "Ny ramp g\u00f6r skotare till brandfordon", "thumbnailUrl": ["https://cfcdn.screen9.com/img/S/d/SdthSwUcgBcEul3JsIF8Lw_image/thumb.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/S/d/SdthSwUcgBcEul3JsIF8Lw_image/144p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/S/d/SdthSwUcgBcEul3JsIF8Lw_image/240p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/S/d/SdthSwUcgBcEul3JsIF8Lw_image/360p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/S/d/SdthSwUcgBcEul3JsIF8Lw_image/480p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/S/d/SdthSwUcgBcEul3JsIF8Lw_image/720p.jpg?v=0", "https://cfcdn.screen9.com/img/S/d/SdthSwUcgBcEul3JsIF8Lw_image/image.jpg?v=0"], "uploadDate": "2020-12-09T14:11:17", "duration": "PT3M9S", "interactionStatistic": {"@type": "InteractionCounter", "interactionType": "https://schema.org/WatchAction", "userInteractionCount": 2590}, "embedUrl": "https://api.screen9.com/embed/bKP0C7vc4nQOEQ-1aH_bdiBdssrBJdU1k0Hisnd36BjkcV1IGUecf1DoYz00cvhw"}</script></div>

Efterbevakning av skogsbränder är markägarens ansvar, men det saknas riktlinjer för hur det ska gå till. Det ska ett nytt projekt på Skogforsk råda bot på.

Markägaren har ansvaret: ”Med bra riktlinjer kan vi hindra att små bränder blir stora”, säger Rolf Björheden.

Riktlinjer ska underlätta efterbevakning av skogsbränder

Skog

Efterbevakning av skogsbränder är markägarens ansvar, men det saknas riktlinjer för hur det ska gå till. Det ska ett nytt projekt på Skogforsk råda bot på.