Centern borde driva landsbygdens frågor

I Novus sammanställning över de fem stora opinionsinstitutens mätningar är trenden nedåt klar även om C där får 4,3 procent.

Men det verkar inte bekymra partiet, tvärtom tycks partitopparna alltid ha ett gott självförtroende och en stark tro på att allt partiet gör så småningom växlas in i röster.

Nu framhåller Annie Lööf (bilden) partiets framgångar i budgeten, med investeraravdrag och bredbandssatsningar, och ett nytt idéprogram ska utarbetas. Inte lyfts väljarstödet för det.

Men partiledaren ger ändå uttryck för en grandios självbild. Till exempel i en intervju i Dagens Industri: 2020 ska partiet vara ”en dominerande kraft i svensk politik” och hon har uppfattningen att C kan bli det största borgerliga partiet.

Maud Olofsson gjorde partiet stabilt borgerligt och så liberalt att storstadsbor röstade på C.

Det lade grunden för alliansen och regeringsskiftet. Nu tycks storstadsväljarna ha flyktat, och gamla C-väljare som plötsligt inte kände igen sitt parti har också försvunnit.

På debattplats i ATL vädras missnöje med partiets insatser i regeringen. Tillbaka till rötterna, är uppmaningen. Även bland statsvetare finns uppfattningen att C borde profilera sig som landsbygdspartiet nummer ett och vårda sina kärnväljare.

Ja, det kan man hålla med om. Det är det enda område som är någorlunda fritt från andra partiers intresse. Många pratar förstås, men få har några meriter att visa upp på området.

För en allmänborgerlig väljare är det oroande att tre av fyra allianspartier ligger så illa till i opinionsmätningarna.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet är tillsammans lika stora eller större än de fyra allianspartierna i de senaste mätningarna.

Det bådar inte gott. Men det är två år kvar till nästa val och mycket kan hända. Inte minst när de 21 procent osäkra väljarna i Ipsos/DN:s undersökning bestämmer sig.

Centerpartiet behöver landsbygden och dess väljare, och de behöver ett parti som tydligt driver landsbygdens frågor.

Centerpartiet borde vara det partiet.