Sara Johansson

Utformningen av nästa version av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Cap, överbryggar det sittande och det inkommande EU-parlamentet. Parlamentets ingångsposition i förhandlingarna om EU-kommissionens förslag är under bearbetning i Jordbruksutskottet, men det kommer inte att hinna klubbas av hela parlamentet under denna mandatperiod. Det blir det nya parlamentet som fattar de avgörande besluten.

Miljöpartiets Jakop Dalunde, med tredjeplatsen på EU-valsedeln, konstaterar att det finns mycket arbete kvar att göra, och hoppas på en stödpolitik där mer av direktstöden går till små jordbruk.

– Det är orimligt att 80 procent av stöden går till 20 procent av gårdarna.

Samtliga sex parlamentariker från lika många partier som ATL talat med pekar ut den jordbrukspolitiska reformen som en av de frågor som kommer att ha störst påverkan på lantbruket. Flera nämner också det fortsatta arbetet med EU:s klimatpolitik. Tunga lagstiftningar om mål och villkor för utsläpp har antagits under innevarande mandatperiod, och de ska ses över och uppdateras under den kommande.

<h3>Federley och Fjellner delar ståndpunkt</h3>

Centerpartiets förstanamn i EU-valet, Fredrick Federley, ser ett fortsatt behov av att försvara och förklara den svenska skogsbruksmodellen, en bedömning som delas av moderate EU-parlamentarikern Christofer Fjellner. Att förhållandevis intensiv avverkning är en klimatnytta är inte okontroversiellt.

– Det kommer att göras nya försök, särskilt från den gröna gruppen, att attackera förnyelsebar energi från skog och mark, säger Fredrick Federley.

Malin Björk, Vänsterpartiets toppnamn, lyfter handelspolitikens konsekvenser för lantbruket som ett område att hålla ett öga på. Förhandlingar pågår med bland andra den sydamerikanska handelsunionen Mercosur, Australien och Nya Zeeland.

– Mercosur kan få väldigt stor inverkan. Protektionism är ett skällsord i många högersammanhang, men livsmedelsproduktion är inte vilken produktion som helst.

Med vargens ökade utbredning i Europa höjs röster för att se över den EU-lagstiftning som skyddar arten från obegränsad jakt, Art- och habitatdirektivet. Det gjordes 2016, och EU-kommissionen, som är den enda EU-institutionen som kan lägga nya lagförslag, konstaterade då, liksom EU-parlamentet och medlemsländerna, att det inte fanns någon anledning att ändra något. Anders Sellström, EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, hoppas ändå på att något kan hända under nästa mandatperiod.

– Vargen bör plockas ur direktivet, så att vi kan hantera vargfrågan själva.

Socialdemokraten Jytte Guteland, trea på partiets valsedel, nämner också en fråga där det inte finns några liggande lagförslag för EU-parlamentet att hantera, men som hon menar kommer att få ökad tyngd.

– Vi vet att köttkonsumtionen är väldigt stor i våra samhällen och att den bidrar till väldigt stora utsläpp. Där tror jag absolut det kommer att försiggå en debatt.

<h3>Viktiga lantbruksfrågor i EU-parlamentet</h3>ATL har gett ledamöter från samtliga svenska partier med plats i EU-parlamentet i dag möjlighet att tala om vilka frågor på EU-parlamentets bord som under den pågående mandatperioden, och den kommande, påverkar lantbruket mest. Parlamentariker i Liberalerna, Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ har valt att inte ge några intervjuer om detta.

Reformen av jordbrukspolitiken är nästa EU-parlaments största lantbrukspolitiska uppgift. Det är majoriteten av de svenska partierna i parlamentet överens om.

Knappt två månader till val – här är de viktigaste lantbruksfrågorna i EU.