Enligt den förra regeringens livsmedelsstrategi skulle den svenska livsmedelsproduktionen öka och landsbygden utvecklas. Vad hände? En sammanfattning:
Livsmedelsstrategin – ett kaos som fortsätter
C och L offrar landsbygden för sitt maktbegär, anser debattören Ulla Forsling.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
• Svenskt jordbruk har under 2018 uppvisat den sämsta lönsamheten på 30 år.
• Satsningen på så kallat ekologiskt halverar produktionen, utlakar mer näring ur jorden och är sämre för klimatet.
• Strategins mål ”Medvetna val” kostar samhället miljarder till ingen nytta, skrämmer konsumenten från att äta kött, riskerar att skapa klimatångest och ökar importen av vegetabilier. Ett hot mot svensk djur- och mjölkproduktion.
• Av 290 miljoner som tilldelats livsmedelsstrategin har myndigheter fått 259. Detta är att jämföra med det budgetförslag på 200 miljoner i återbäring till jordbruket under 2019 som lagts fram av M+KD och röstats igenom med stöd av SD.
• Strategin hotar att omvandla offentliga vägar till enskilda, släcka gatubelysning i byar samt förhindrar, fördyrar och försvårar snöplogning i många byar.
• Den nya vattenlagen beskrivs som det mest rättsosäkra som någonsin funnits i Sverige.
• Skogs- och rovdjurspolitiken konkurrerar starkt med vattenlagen om att vara rättsosäker och oförutsägbar.
• Den månatliga individbaserade arbetsdeklarationen innebär en kraftigt ökad administrativ börda för småföretagare.
• Mångmiljonstöd och makt ges till aggressiva aktivistorganisationer och dialoggrupper som är negativa till såväl jord- som skogsbruk.
Listan kan göras betydligt längre. C och L offrar nu landsbygden för sitt maktbegär och kaoset kommer att fortsätta.
Ulla Forsling, pensionerad miljö- och växtodlingsagronom, lärare och fortbildare, Östansjö, Umeå