Birgitta Sennerdal

Sågverken har under vårvintern i sina anbud varit tvungna att höja timmerpriserna, och prislistorna behövde höjas med 25 kronor per fastkubikmeter (m3fub) för att hänga med i utvecklingen. Det är inte bra för någon om det är alltför olika priser.

Nu hoppas sågverken få i gång avverkningen. De har en bra efterfrågan från flera marknader, och timmerutbudet måste hålla jämna steg med produktionen av sågade trävaror.

<a href="http://www.atl.nu/skog/sodra-hojer-priserna-pa-timmer-och-massaved/">Södras prishöjning på massaved</a> med 20 kronor per m3fub, fastkubikmeter under bark, var mer överraskande, men skulle ha varit ännu högre. Massaindustrin tjänar mycket pengar just nu och från den 1 maj höjde Södra massapriset till 890 dollar per ton, eller nästan 8000 kronor, och det är högt.

Även förra och förrförra året var bra. Den globala efterfrågan på massa ökar, tack vare en högre produktion av hygienpapper och pappersförpackningar.

De goda åren syns i resultatrapporterna. Billerud Korsnäs mål om att EBITDA-marginalen (rörelseresultat före räntor, skatt, nedskrivningar, avskrivningar och goodwillavskrivningar) ska överstiga 17 procent nåddes både 2015 och 2016, och första kvartalet i år var den 16 procent. Södras mål om att koncernens avkastning på sysselsatt kapital ska vara minst 10 procent överskreds med råge 2015, låg lite under i fjol men var 11 procent första kvartalet i år.

Det kan jämföras med sågverkens usla resultat. Genomgången av sågverksföretagen i ATL nr 26, visar att endast 16 procent av den sågade volymen har en vinstmarginal på 5 procent, vilket är den lönsamhet som sågverken anser sig behöva för att kunna investera för framtiden. Södras sågverk hör till dem som går sämst, och har därför inte alls råd med prishöjningen som just genomförts.

<a href="http://www.atl.nu/skog/foradling-ger-battre-lonsamhet/">Så ser lönsamheten ut på svenska sågverk</a>

<a href="http://www.atl.nu/skog/har-ar-giganternas-mest-lonsamma-sagverk/">Här är giganternas mest lönsamma sågverk</a>

Konkurrensen om massaveden är låg och därför har de reala priserna sjunkit i hela Sverige sedan 1995, enligt statistik från Skogsstyrelsen. Det är inte bra när gallringarna inte ger en rörelseintäkt, och dåligt ur skogsskötselsynpunkt om gallringarna uteblir.

De reala timmerpriserna har sjunkit i norra Sverige och i Mellansverige, men inte lika mycket som massavedspriserna, och i södra Sverige har de stigit något sedan 1995. Prisglappet mellan massaveden och timret har alltså ökat i hela Sverige.

Massavedspriserna justerat för KPI (konsumentprisindex) med 2016 som basår. Källa: Skogsstyrelsen, SCB.

Tryck eller scrolla i sidled för att se hela tabellen.

Cellulosaindustrin behöver dela med sig av vinsterna, för hela skogsnäringens skull. Södra är det enda bolag som kan driva på en höjning av massavedspriserna, eftersom bolaget är en stor köpare och har ägare som är skogsägare. Andra köpare skulle ha svårt att helt stå emot, och en rejäl prishöjning på Södras massaved skulle därför göra alla skogsägare på gott humör. Dessutom skulle den på sikt öka lönsamheten för sågverken, då de också säljer massaved till bruken. Även det vore bra för skogsägarna, eftersom lönsamma sågverk säkrar deras framtida avsättning för timret.

Södramedlemmar bör alltså inte bara gå ut med röjsågen i majskogen eller planera avverkningar, utan också inse sin möjlighet att påverka hela skogsnäringens framtid och börja strida för ett högre massavedspris.

Samtidigt med lövsprickningen i Skåne kom timmerprishöjningen i södra Sverige, men det finns ändå anledning att inte vara helt nöjd.

Samtidigt med lövsprickningen i Skåne kom timmerprishöjningen i södra Sverige, men det finns ändå anledning att inte vara helt nöjd.