Ulf Aronsson

Skogsstyrelsen anser att askåterföringen behöver öka. Men enligt deras egen utvärdering finns potential till förbättring vid spridningen och vad gäller askornas kvalitet.

Syftet med askspridningen är att kompensera den förlust av näringsämnen och ämnen som motverkar försurning som uttag av biomassa från skogen innebär. Sedan 2000 har askåterföring genomförts på mellan 5 000 - 15 000 hektar produktiv skogsmark per år. Nu har Skogsstyrelsen för första gången gjort en uppföljning av hur det detaljerade regelverket kring spridningen egentligen följs.

Totalt omfattade undersökningen 130 bestånd på sammanlagt 782 hektar. Resultaten visar att det är lite si och så med hur regelverket efterlevs.

Positivt är att askan i de flesta fall sprids på ett bra sätt och jämt över hela området. Körskadorna är få och det är ovanligt med skador på trädstammar. I nästan 20 procent av fallen hade dock askan spridits utanför det markerade spridningsområdet.

Mindre bra ser det också ut med hänsynen till miljön, kultur- och fornlämningar. I 42 procent av fallen hade hänsyns inte tagits till naturvärden på det sätt som beskrivits i det samrådsprotokoll som ska upprättas inför askspridning.

Framför allt gäller det Skogsstyrelsens rekommendation om en askfri zon på minst 25 meter mot nyckelbiotoper, sumpskogar med höga naturvärden samt sjöar och vattendrag. I ungefär hälften av de undersökta fallen är skyddsavståndet betydligt mindre, ner till 0 meter. Vad gäller diken som fanns markerade på kartan var skyddsavståndet kortare än rekommendationen i 90 procent av fallen. I 14 procent av fallen hade askan spridits i vattnet i dikena.

För kultur- och fornlämningar finns inget fast skyddsavstånd men även runt dessa var askspridningen ofta närgången, och åtta av totalt 29 kultur- och fornlämningar hade helt enkelt körts över.

Skogsstyrelsen gjorde även kontrollanalyser av askan som jämfördes med de analysprotokoll som lämnats in i samband med anmälan om samråd. Förutom de ämnen som är gynnsamma för skogen kan askan även innehålla till exempel koppar, zink, arsenik, bly, kadmium, krom, kvicksilver, nickel och vanadin.

I två av fem fall var nivåerna i kontrollanalyserna sex gånger högre än i analysprotokollet från samrådsanmäla vilket ledde till förbud att sprida en av askorna på grund av den höga kopparhalten.

Om de stora skillnaderna mellan kontrollanalysen och analysprotokollen skriver Skogstyrelsen att: "Det är känt sedan tidigare att krossaskor är heterogena och att det kemiska innehållet kan variera mycket även inom samma askhög."

I en kommentar säger Andreas Drott, markspecialist på Skogsstyrelsen, så här:

"Forskning visar att det är viktigt med återföring av aska för att balansera upp försurning och näringsbalans när grenar och toppar tas ut. Askåterföringen behöver öka. Vi måste få fler att återföra aska till skogen för att kompensera förluster av näringsämnen och motverka försurning. Samtidigt är det viktigt att det görs på rätt sätt och där ser vi i kontrollerna att det finns både det som fungerar bra och det som kan bli bättre".

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sodra-skalar-upp-askaterforing/">Södra skalar upp askåterföring</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/fornlamningar-skovlas-vid-markberedning/">"Skogsbruket kör sönder vår historia"</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/grotuttag-inte-sa-forsurande/">Grotuttag inte så försurande</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/teknik/ny-teknik-ska-aterfora-aska/">Ny teknik underlättar askåterföring</a>

Askåterföring i skogen ska gynna miljön genom föra tillbaka näring och ämnen som motverkar försurning. Fast vid själva spridningen är det si och så med miljöhänsynen, enligt en ny undersökning.

Det är si och så med hänsyn till miljön och kulturlämningar vid askåterföring, visar en ny uppföljning.

Dålig miljöhänsyn vid askåterföring

Marknad

Askåterföring i skogen ska gynna miljön genom föra tillbaka näring och ämnen som motverkar försurning. Fast vid själva spridningen är det lite si och så med miljöhänsynen, enligt en ny undersökning.