Marcus Frennemark

I coronakrisens spår har många människor ändrat sitt konsumtionsbeteende. När folk äter mer mat hemma betyder det att de äter mindre på lokal. Det märks hos grossisterna inom foodservice.

– Vi har tappat en stor del av vår försäljning till restaurangerna. På storhushållsköken har nedgången varit mindre även om det har märkts att gymnasierna har stängt, säger Christina Gezelius, informationschef på Martin & Servera.

Företaget hanterar situationen genom att erbjuda köttprodukterna som finns i lager till dagligvaruhandeln, bland annat till Ica Maxibutikerna, där det också finns produktionskök.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/slakterierna-avvaktande-till-kottbristen/">Slakterierna avvaktande till köttbristen</a>

Hos konkurrenten Menigo är marknadsläget snarlikt. Försäljningen har sjunkit kraftigt och företaget anpassar sig till det nya läget genom att handla mer med frysta produkter. Inom restaurang och storhushåll är andelen svenskt kött betydligt lägre än i dagligvaruhandeln. Men grossisterna upplever inga problem med tillförseln, varken av svenskt eller importerat kött.

”I nuläget upplever vi inga tillgångsproblem på varken svenskt eller utländskt kött, men utesluter inte att det kan förändras framöver”, skriver Johanna Jönsson, kommunikatör på Menigo, i mejl till ATL.

<h3>Matbutiker kan inte möta efterfrågan</h3>

Annorlunda är det i dagligvaruhandeln där kedjorna inte kunnat möta efterfrågan.

– Nej, det har vi inte riktigt. Efterfrågan på färs, speciellt nötfärs, har vi haft svårt att tillgodose. Samtidigt blir det tydligt att det som hände efter 2018, när producenter drog ner på produktionen, har minskat tillgången på svenskt nötkött generellt, säger Mats Heljestrand, kategorichef för kött på Ica.

Mats Heljestrand, kategorichef kött på Ica.

Även i Coops butiker har det varit svårt att få färsen att räcka till och Majsan Pense, kategoriansvarig för kött och chark på Coop, kopplar det till ökad aktivitet i hushållens kök. Köttfärs är enkelt och flexibelt i tillagningen.

– Under de första veckorna med ovanligt högt säljtryck kunde vi inte leverera fullt ut till butikerna, säger Majsan Pense.

Att råvara som inte behövs på restaurangerna förflyttas till handeln är välkommet men inte tillräckligt.

– Vi har kunnat få lite mer och vårt underskott blir inte lika stort. Men jag tycker mig också se att folk varierar sina inköp av kött mer, det är inte bara färs. Vi har mer omsättning på alla typer av produkter i köttdisken, säger Majsan Pense.

Majsan Pense, kategorichef för kött på Coop.

Hos både Coop och Ica är det övervägande svenskt i köttdiskarna. Ica har försökt att täcka upp temporärt med importerad nötfärs från Irland i den nuvarande bristsituationen, men det är osäker tillgång även från Irland. Bunkringseffekter av kött och andra livsmedel märks i hela EU.

– Vi kommer inte att kampanja importkött. ICA:s kunder efterfrågar främst svenskt kött och det är viktigt för vår strategi att hålla fanan högt för svenskt kött, så svenska producenter känner framtidstro och vågar satsa, säger Mats Heljestrand.

Bristen på svenskt kött blir tydlig när uteätandet minskar, matlagningen i hemmen ökar och folk säkrar upp med extra kött i frysen. Periodvis har handeln haft svårt att fylla hyllorna med färsprodukter.

När matlagningen i hemmen ökar säkrar folk upp med extra kött.

Brist på svenskt kött i butikerna

Lantbruk

I coronakrisens spår har många människor ändrat sitt konsumtionsbeteende. Det märks hos grossisterna inom foodservice. Periodvis har handeln haft svårt att fylla hyllorna med färsprodukter.