David Larsson2

Lövet kommer starkt i den brända skogen.

Fåglar, klimat, fjärilar och viltbetning. Det är mycket som studeras på det stora brandfältet i Västmanland, såväl i det avverkade området som i reservatsdelen, där de brända träden till stor del står kvar.

Grzegorz Mikusinski, forskare vid Grimsö, SLU, inventerar fåglar i området. Han har redan konstaterat att det var fler hackspettar i fjol än i år.

– Min hypotes är att veden torkar snabbt och blir hård och att det då blir färre insekter i stammarna.

Han tror att på lång sikt, kanske 20-30 år, blir reservatsdelen en lövbränna med bra förutsättningar för vitryggig hackspett, som ofta nämns i som en signalart i skogen.

Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi vid SLU, tittar på vegetationsutvecklingen på det som var färska hyggen innan branden.

Skördaren som man inte hann rädda ska få stå kvar i reservatet.

Hon är även med i ett nystartat projekt där man tittar på fjärilar och steklar i brända respektive obrända områden. Lena Gustafsson har även satt upp 7 kameror i området som vardera tar två bilder i minuten. Dessa är tänkta att sitta uppe i tio år. Det är dock inte forskning poängterar hon utan mer ett sätt att kunna visa hur brandfältet utvecklas.

Det finns mindre öar där grupper av träd klarade sig i branden, framför allt i Sveaskogs ekopark Öjesjöbrännan.

Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn, professor vid SLUs institution för skogens ekologi och skötsel, undersöker bland annat effekter av olika brandhårdheter. Hon har också satt upp ett antal mindre växthus, 60 centimeter höga och utan tak för att simulera ytterligare klimatuppvärmning.

Med det enorma lövuppslaget har brännan förutsättning att bli ett enormt älgskafferi.

I växthusen har hon sått tall, gran och björk och i några även planterat några extrema provenienser av tall och gran.

– Det är ett komplicerat försöksupplägg där vi tittar på olika kombinationer, säger hon.

Träden har hårdnat och antalet hackspettar

I ett annat forskningsprojekt finns ett klimattorn där man tittar på kolbalansen och det pågår även forskning om viltbete där referensytor finns inhägnade för att kunna jämföra betat och obetat.

Ungefär halva brandfältet avverkades och återbeskogas. Bilden är från maj i år.

BILDSPEL. Det har gått tre år sedan den stora skogsbranden i Västmanland. På det närmare 14 000 hektar stora brandfältet pågår nu forskning inom en rad olika områden.

BILDSPEL. Det har gått tre år sedan den stora skogsbranden i Västmanland. På det närmare 14 000 hektar stora brandfältet pågår nu forskning inom en rad olika områden.