Malin Eborn

Måndagens omröstning om ett femårigt godkännande för glyfosat slutade med att en kvalificerad majoritet för ett ja uppnåddes.

– Det var bra att man till slut lyckades samla ihop sig och fatta ett beslut, säger LRF:s ordförande Palle Borgström.

Men samtidigt påpekar han att det skapar oro i odlarled om vad som händer efter fem år eftersom det tar längre tid än så att ta fram fungerande alternativ i odlingen. De politiska turerna runt glyfosat väcker också farhågor för att fler växtskyddsmedel ska behandlas på samma sätt.

– Nu när det har blivit en politisk process runt glyfosat är viktigt att det här inte blir det framtida sättet att arbeta när andra preparat ska förnyas eller godkännas, säger han.

Per Sandberg, ordförande för Spannmålsodlarna, menar att det i viss mån ändå var väntat att det skulle bli ett förnyat godkännande. De negativa konsekvenserna av ett förbud hade blivit för stora för spannmålsodlingen. Med tanke på att bland annat EUs kemikaliemyndighet, ECHA, också konstaterat att glyfosat sannolikt inte är cancerogent skulle ett totalförbud vara orimligt, menar han.

– Det är bra att länderna till slut tog sitt ansvar, säger han.

Det var medlemsländernas sista chans att avgöra frågan om det omstridda ogräsmedlet, och tillräckligt många länder svängde för att bryta det dödläge som gällt fram till nu. Sverige röstade, liksom förra gången, ja. Av de fem länder som vid den förra omröstningen lade ner sina röster ändrade sig fyra till att rösta ja, bland dem Tyskland och Polen. Med sina stora befolkningar var de två länderna nödvändiga för att skapa de 65 procent av hela unionens befolkning som krävs för en kvalificerad majoritet. EU-kommissionen har varit mycket kritisk mot vad de uppfattat som att medlemsländer utnyttjat EUs beslutsprocesser för att lämpa över kontroversiella beslut på kommissionen. Hoten om att EU-kommissionen denna gång inte tänkte rädda glyfosatet utan kvalificerad majoritet bland medlemsländerna kan ha övertygat de länder som tidigare avstått från att rösta.

Lars Andersson, professor på institutionen för växtproduktionsekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, menar också att det var ett rimligt beslut att glyfosat fick förnyat godkännande. Fem år ger en viss respit för branschen. Men även om fem år blir det tufft att fortsätta bedriva reducerad jordbearbetning eller direktsådd utan glyfosat. Dessa odlingskoncept bidrar med andra miljöfördelar som exempelvis minskad dieselförbrukning och ett ökat antal maskar i jorden. Det kan också bli svårare att öka användningen av fånggrödor vilka har andra gynnsamma miljöeffekter som ökad kolinlagring i marken.

– Ett förbud skulle fördyra produktionen på kort sikt. På lång sikt får vi se om det kommer alternativ till glyfosat eller om det kan utvecklas mer miljövänliga metoder, säger Lars Andersson.

Positivt med ett nytt godkännande för glyfosat. Men fem år är för kort tid för att hitta fungerande alternativ i odlingen, enligt LRF och Spannmålsodlarna.