Marcus Frennemark

Livsmedelsverket har fastställt ett nytt avgiftssystem för kontroll av livsmedelsföretag.

Det börjar gälla 1 januari 2022 och innebär att kontrollerna betalas efter antal nedlagda timmar på respektive företag.–&nbsp;Efterhandsdebiteringen är den stora förändringen. Den kommer att ställa stora krav på oss att fånga de timmar som ska debiteras och särskilt de som inte ska debiteras. Det blir en utmaning för oss som myndighet, men jag hoppas och tror det ska gå bra, säger Eiríkur Einarsson, områdeschef för Kontroll på Livsmedelsverket.

large_Eirikur Einarsson.jpg

medium_Eirikur Einarsson.jpg

small_Eirikur Einarsson.jpg

thumbnail_Eirikur Einarsson.jpg

Eirikur Einarsson.jpg

I det nya avgiftssystemet införs ett följsamhetskriterium som belönar slakterier som planerar sin verksamhet väl.–&nbsp;Den som håller sin planering av slakten kan komma att få en sänkning av timtaxorna med upp till 20 procent och det gäller både stora och små slakterier, säger Eiríkur Einarsson.Livsmedelsverket fick hård kritik från branschen i samband med att avgiftssystem var ute på remiss. Har ni tagit intryck av den kritiken?–&nbsp;I viss mån har vi tagit till oss av kritiken. I första hand genom att se över möjligheten att ändra inriktningen. Men näringen ville ha kontrollavgifter i form av fasta avgifter per djur och då hade det behövts 60 miljoner till. De pengarna finns inte. Vi inser förstås att fasta avgifter hade varit bra för branschen och att konkurrenskraften hade stärkts av det, säger Eiríkur Einarsson.Har ni ändrat i någon del av avgiftssystemet efter remissomgången?–&nbsp;Vi fick kommentarer för att vi hade satt 30 minuter som minsta debiterbara tid, men ändrade det till 15 minuter. Det tror vi kommer att uppskattas av den småskaliga slakten.Hur timtaxan ska beräknas och vilka kostnader som Livsmedelsverket får räkna in har varit en stridsfråga mellan näringen och Livsmedelsverket de senaste åren. Slakterierna har överklagat avgiftsfakturor under flera år och vunnit processen i Kammarrätten.I de nya föreskrifterna klargörs hur timtaxan ska beräknas och vilka kostnader som får ingå. Till grund för det ligger först och främst EU-lagstiftning, men även domen i Kammarrätten har beaktats.–&nbsp;Vi vill vara så transparanta som det bara går. Det är tydligt vilka kostnader som får ingå och vad som inte får ingå, säger Eiríkur Einarsson.Maria Donis, vd för Svensk Fågel, delar inte den uppfattningen. Hon har inget emot efterhandsdebiteringen, men avvisar systemet med timtaxa. Fasta kontrollavgifter per slaktat djur hade varit enklare för alla parter.–&nbsp;Inte nog med att de nonchalerat vårt remisssvar, de har inte heller tagit hänsyn till kammarrättens dom. Fasta avgifter hade varit mer förutsägbart och mindre administrativt krävande för Livsmedelsverket, säger Maria Donis.

Hon anser inte att Livsmedelsverket har räknat korrekt när de säger att det skulle krävas 60 miljoner kronor extra för att införa fasta avgifter.–&nbsp;Vi ska förstås betala för kontrollen som utförs, men det måste gå att koppla kostnader till avgifterna som Livsmedelsverket avser att ta ut. Det är en tråkig utveckling och vårt förtroende är ganska lågt för myndighetens sätt att agera i det här ämnet, säger Maria Donis.Tvisten om avgifterna mellan branschen och Livsmedelsverket har pågått under lång tid.På Livsmedelsverket tror Eiríkur Einarsson ändå att det nya sättet att ta ut avgifterna kan leda till en förändring.–&nbsp;Jag hoppas det. Vi behöver förståelse och respekt för varandras uppgifter. Vi har dessutom gemensam arbetsmiljö på slakterierna, säger Eiríkur Einarsson.

<h3>Tvisten om kontrollavgifterna</h3>Alla djur besiktigas av veterinär före och efter slakt. Kontrollen syftar i första hand till att säkerställa att köttet är tjänligt som livsmedel.Livsmedelsverket är ansvarigt för denna kontroll och de har personal stationerad på alla större slakterier där cirka 95 procent av slakten sker. Mindre slakterier anmäler sin planerade slakt till Livsmedelsverket, som skickar ut personal för besiktning före och efter slakt.Kontrollen på slakterierna är i princip avgiftsfinansierad. Sedan 2012 har det dock funnits en statlig subvention av verksamheten, som i huvudsak varit riktad till de mindre slakterierna.&nbsp;Fram till 2019 baserades avgifterna per slaktat djur. Efter avgiftshöjningar 2017 vägrade slakterierna betala kontrollkostnaderna och drev ärendet rättsligt. Förra året fick de rätt i en dom från kammarrätten. Därefter har även avgifterna för 2018 och 2019 att satts ned av förvaltningsrätten.2020 övergick Livsmedelsverket till timdebitering i ett tillfälligt system. Branschen har överklagat avgifterna för 2020 samt för 2021.

<h3>Nytt avgiftssystem</h3>Livsmedelsverkets föreskrifter om avgifter för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet, LIVSFS 2021:8, beslutades 21 juni 2021 och gäller från 1 januari 2022.Enligt föreskrifterna är det inte bara tiden för själva kontrollen som kan debiteras. Även förberedande och uppföljande administrativt arbete är debiterbar tid.På slakterier där Livsmedelsverket har ständig närvaro under slakten är avgiften 980 kronor per timme för officiell veterinär och 810 kronor i timmen för officiell assistent.Planeringsprocessen för slakterierna förenklas och de behöver bara komma in med sin planering en gång om året. För slakterier med färre än tio slakttillfällen räcker det med en översiktsplanering som förtydligas under året.Den största delen av Livsmedelsverkets kontrollverksamhet, cirka 90 procent, gäller slakterier och vilthanteringsanläggningar. Här har Livsmedelsverket ett uppdrag från regeringen att underlätta kontrollen och då speciellt i den småskaliga slakten. I år finns 107 miljoner kronor avsatta för detta ändamål.Livsmedelsföretagen som inte är slakterier, endast 10 procent av Livsmedelsverkets kontrollverksamhet men cirka 1 200 företag, får högre timtaxa från 2022. Det beror på att Livsmedelsverket tidigare har hållit nere taxan med anslagsmedel. Efter påpekande från bland annat revisorerna och måste man sluta med detta. Avgiftssystemet ska i denna del vara självfinansierat.

Ett nytt avgiftssystem för kontroll av livsmedelsföretagen har sjösatts.Livsmedelsverket hoppas på en samsyn med företagen, men branschorganisationerna är kallsinniga.

Svensk Fågel: ”De har inte tagit hänsyn till någon av vår kritik”.