Cecilia Persson

Bengt Johansson, som driver Bränninge Gård i Habo tillsammans med sonen Martin Gustavsson, sålde nyligen jordbruksmark till ett bostadsföretag - men den näringsrika myllan behåller de själva för att göra ny åker.

Bengt Johansson hade hoppats att det skulle bli fler mjölkkor på gården för femton år sedan. Men utsikten var för vacker och kommunen sa nej till utökat miljötillstånd.

Tätorten växte stadigt och delar av gårdens mark låg inom översiktsplanen.

– Men vi ville inte sälja vår mark utan vi ville testa att exploatera själva, säger Bengt Johansson.

Bränninge Gård har sedan dess blivit en etablerad lokal bostadsutvecklare och har hittills sålt tomter för 450 bostäder. De flesta tomter har legat på åkermark.

Men de driver också jordbruk med cirka 400 hektar växtodling på egen och arrenderad mark. Genom åren har de sett till att göra om egen skogsmark till åkermark vid flera tillfällen.

– Det ligger med i vår process. Bygger vi på åkermark ska åkerjorden inte läggas på någon soptipp.

Härifrån tog Bengt Johansson med sig sin matjord – från jordbruksmarken han sålt till ett bostadsföretag.

Nu tar de ytterligare steg i den riktningen. Nyligen sålde gården, tillsammans med två andra delägare, en större bit mark från ett nedlagt lantbruk i närheten.

De arbetade tillsammans med kommunen om en detaljplan för området i flera år innan fastighetsbolaget Tosito köpte marken, vilket Jönköpings-Posten var först med att berätta om.

Uppemot 800 bostäder ska byggas och 15 hektar åkermark försvinner. Men matjorden som grävs bort ska bevaras och bli ny åkermark på ett markberett hygge som Bränninge gård äger.

Gården har redan odlat på det här sättet i liten skala tidigare. Förhållandena är bra – skogsmarken är sandig och det behövs ingen dränering.

– Vi får ungefär lika stora skördar när jord lagts på ett nytt ställe. Det växer jättebra, säger Bengt Johansson.

Redan nästa år ska det skördas på hälften av den 13 hektar stora arealen som anläggs uppe i skogsbrynet. De räknar med att få dit matjord så att lagret blir cirka 40 centimeter djupt.

Han tycker också att det går smidigt att få tillstånd från myndigheterna för att göra så här.

Nu hoppas Bränninge gård att fler markägare avtalar om att få behålla rätten till matjorden när åkermark säljs för att exploateras och utan att tumma på priset.

Oftast är det en kostnad för företagen att bli av med jordmassorna menar Bengt Johansson. Men Bränninge gård ville ta hand om matjorden och det gillade också bostadsföretaget Tosito.

– Det råder en stor debatt om matförsörjning och om hur åkermark hanteras. Vi tyckte att det var ett lätt beslut, säger projektchefen Gustav Hjertquist och fortsätter:

– Bengt tog tydligt och tidigt upp frågan och var så intresserad av att använda den här jorden. Det fanns ju ett behov av den.

I Sverige är det ofta bra åkermark som försvinner vid bostadsbyggen. Jordbruksverket oroas över utvecklingen och samtidigt letar lantbrukare efter mer mark med hög avkastning. Men Bengt Johansson tycker att debatten om att bygga bostäder på åkermark har blivit onödigt polariserad.

– Städerna ligger där de ligger och det är viktigt att hålla ihop samhällen när de växer. Det kan vara vackert att det ligger fält här och där mellan områden. Men det är sällan kostnadseffektivt och det kan också bli bökigt för lantbrukaren att odla där.

Även kommunerna har ett stort ansvar i frågan om att värna om matjorden vid exploateringar.

– De kan i sin detaljplanering ta hänsyn till om det är åkermark som ska exploateras. Om alla parter tar sitt ansvar och delar på kostnaderna kan det vara positivt för hur man hanterar åkerjord, summerar Bengt Johansson.

<h3>Bränninge Gård i Habo</h3>Ägs av: Bengt Johansson som driver den tillsammans med hustrun Ulla och sonen Martin. Gör: Bostadsutveckling, växtodling, entreprenad. Verksamheterna drivs i olika företag.Areal: 250 hektar, varav 200 hektar skog, samt arrenden. Antal anställda: 6 personer, framför allt inom entreprenadverksamheten. Lantbruket sköts tillsammans med Fredrik Johansson på granngården Sticke­lösa. Odlar: Höstraps och höstvete på cirka 400 hektar. Legokör därutöver cirka 150 hektar.Hållbarhet i jordbruket: Odlar sedan 5–6 år tillbaka plöjningsfritt, vilket har halverat bränsleförbrukningen. Återskapar jordbruksmark i skogsmark. Ekonomi i att göra skog till åker: Det kostar mycket att flytta jordmassor. ”Tar man 1 hektar skog och tar väck stubbarna så kan man nästan få betala för den här flytten för att få en ny åker. Ska detta bli vanligare behöver man ha en deal och exploatörer får vara med och dela på kostnaderna.”Maskinpark jordbruk/entreprenad (urval): Jordbruk: Tröska Claas Lexicon 760Terra Trac T4, traktor Quadrac 500, traktor Claas Arion 650, såmaskin Väderstad Rapid 6 m, kultivator Väderstad Opus 6 m, tallrikskultivator Väderstad Carrier CR925, lastmaskin Volvo L35 med mera. Entreprenad: Grävmaskin Volvo EC220EL, grävmaskin Volvo EW160E, lastmaskin Volvo L70G, vält Dynapac CA3500D, dump­rar 2 stycken Volvo A25G, dumper Volvo A25, jordsorteringsverk Maskin Mekano LV 302 T3 med mera. I entreprenaden används också traktorn Quadrac 500.

Det går att bygga på åkermark och samtidigt etablera nya bra jordar och ta samhällsansvar. Det menar Bengt Johansson som driver Bränninge gård i Habo.Nyligen sålde gården jordbruksmark till ett bostadsföretag – men de behåller den näringsrika myllan själva för att skapa nya åkrar.

Bränninge Gård säljer tomter på jordbruksmark – etablerar samtidigt nya åkrar.

Bygger på åkermark – men flyttar matjorden

Lantbruk

Det går att bygga på åkermark och samtidigt etablera nya bra jordar. Det menar Bengt Johansson som driver Bränninge gård i Habo. Nyligen sålde gården jordbruksmark till ett bostadsföretag – men de behåller den näringsrika myllan själva för att skapa nya åkrar.