Ulf Aronsson

– Visst kan skötselplanering på landskapsnivå påverka riskerna för brandspridning. Frågan är hur genomförbart det är med stora förändringar i skogsbruket, men alla kan göra något, säger Annie Johansson.

Hon har som enda svensk genomgått fler kanadensiska utbildningar i brandbeteende, och med 15 års yrkeserfarenhet av naturvårdsbränningar, att bekämpa skogsbränder och att utbilda räddningstjänsten om släckningstaktik är det nog få i landet som har större kunskaper om skogsbränder.

– Risken för antändning styrs av vädret. Brandbeteendet avgörs både av brandrisk och av vilken typ av skog det är, vilket i sin tur avgörs av skötseln. Men det är inte säkert att ett mosaiklandskap av olika trädslag och skötsel är bättre, det kan istället ge ett oförutsägbart brandbeteende.

Den typ av skog som brinner bäst är enligt Annie Johansson en välskött, genomgallrad tallskog med inslag av underväxt. Där finns gott om bränsle på marken och vinden får fritt spelrum att driva på elden. En tät sydsvensk granplantering i gallringsålder brinner däremot sällan.

Att minska riskerna för antändning samt att skapa en bättre beredskap ser Annie Johansson som de viktigaste åtgärderna för att förebygga katastrofala skogsbränder.

– Vad som finns på marken är avgörande för brandspridningen. Men att ta bort äldre tallbestånd och plantera gran, blanda upp dem med områden där det finns mindre brännbara bränsletyper eller anlägga lövridåer i rutnät är knappast rimligt och skulle få enorma ekonomiska konsekvenser, säger hon.

I jämförelse med Kanada, som kommit längre än Sverige i brandskyddsarbetet, finns också en avgörande skillnad. I Kanada ägs det mesta av skogen av staten. I Sverige rör sig om långt över 300 000 olika ägare, vilket gör det svårt att föreskriva en skötsel på landskapsnivå.

Annie Johansson ser i stället två andra åtgärder som de viktigaste för att minska risken för katastrofala bränder.

– Det första är att minska risken för antändning. Här tycker jag att gruppen vid Skogforsk, som stod bakom den nya branschgemensamma standarden, ska lyftas fram, de har gjort ett jättebra jobb.

Det andra är att skapa en bättre beredskap. Det gäller egentligen på alla nivåer, men det finns mycket som även skogsägare kan göra, både enskilda och som grupp.

– Skogsägare och lantbrukare har ofta otroligt bra lokalkunskap som är väldigt värdefull för räddningstjänsten, och många vill gärna hjälpa till. Men att dyka upp oförberedd vid en brand med en gödseltunna och sätta i gång och köra på egen hand innebär samtidigt att man utsätter sig för jättestor fara. Kontakta i stället den lokala räddningstjänsten i förväg och förbered hur ett samarbete skulle kunna se ut.

Några kommuner, till exempel Boden och Gotland, är duktiga på att själva kartlägga vilka frivilligresurser som finns, och Annie Johansson anser att det borde finnas riktlinjer för detta i alla landets kommuner.

– Visst kan skötselplanering på landskapsnivå påverka riskerna för brandspridning. Frågan är hur genomförbart det är med stora förändringar i skogsbruket, men alla kan göra något, säger Annie Johansson.

– Det finns otroligt mycket som vi kan göra med ett kunskapslyft: Vad påverkar brandens beteende, när finns det risk att branden blir stor snabbt, i vilka lägen är det viktigt att var extra försiktig och vilka bränsletyper är farliga?

– Det behövs mer utbildning i brandbeteende hos de som tar beslut om att skogsmaskinerna ska köra, och hos räddningstjänsten om riskbedömning, brandbeteende och släckningstaktik för att göra bekämpningen mer effektiv. Jag har inte träffat på någon som inte gör sitt yttersta när det gäller att släcka en brand, men ofta kan utbildad markpersonal ersätta dyra helikoptrar och en slang göra samma nytta som vattenbombning med flygplan, samtidigt som det sparar stora pengar.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/inte-erkant-med-hjartat-att-klimatet-ar-ett-hot/">Lär av Kanada om brandskydd</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/skogsbruket-skapar-inte-extremvader/">Skogsbruket skapar inte extremväder</a>

<h3>Så kan skogsägare förebygga katastrofala bränder:</h3>Öka lövandelen i skogen och ha lövridåer längs vägar.Planera vägar så att det vatten som finns i området kan nås från en väg.Tänk igenom hur egendom kan skyddas. Ett hus mitt i tallskogen med mossa fram till husknuten ligger illa till vid brand, lövträd runt huset kan bromsa eller stoppa elden.Markägare som vill hjälpa till med släckningsarbete bör samla sig i större grupper och göra en gemensam presentation till räddningstjänsten över vad de kan hjälpa till med.

Att minska riskerna för antändning och skapa en bättre beredskap ser Annie Johansson, specialist på skogsbränder, som de viktigaste åtgärderna för att förebygga katastrofala bränder.

Skogsägare kan göra mycket för att förbättra beredskapen för bränder, anser Annie Johansson, specialist på skogsbränder.

"Det behövs ett kunskapslyft"

Skog

Att minska riskerna för antändning och skapa en bättre beredskap ser Annie Johansson, specialist på skogsbränder, som de viktigaste åtgärderna för att förebygga katastrofala bränder.